Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laureatus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Laureatus—Laurentius Petri
302
högrenässansen och var
Braman-tes lärare. — 2. F r a n c e s c o L.,
f. omkr. 1423, d. 1502 (?),
möjligen den föreg:s broder,
bildhuggare och medaljgravör, verksam
på Sicilien, i Neapel och särskilt
i Frankrike. Han har utfört en
mängd gravmonument,
madonnaskulpturer och byster i marmor,
särskilt förfinade kvinnoporträtt.
Laurea’tus, lat. (av lgu’rus,
lager), lagerkrönt. Jfr Poet a
laureatus.
Laure lius, Olov, f. 1585, d.
1670, universitets- och kyrkomän,
prof, i logik i Uppsala 1621,
teologie prof. 1624, biskop i
Västerås 1647, en av ortodoxins ädlaste
män, ivrade bl. a. för
kristen-domskunskapens höjande och
utgav själv en länge använd
kateke-tisk lärobok, Laurelii spörsmål.
Laurent [låra’p], Auguste,
f. 1807, d. 1853, fransk kemist,
prof, i Bordeaux 1838—46, känd
för sin kärnteori (se d. o.) för
organiska ämnens konstitution.
Laure’ntius, Sankt L. (sv.
den helige Lars),
romerskt-katolskt helgon, skall ha varit
diakon i Rom och 258 under den
valerianska förföljelsen blivit
halstrad till döds, emedan han
icke velat till de romerska
myndigheterna utlämna kyrkans
skatter. I Rom invigdes flera kyrkor
till hans minne. Även i Norden
förbands det med ett flertal
helgedomar (främst Lunds domkyrka),
liksom man också firade
dödsdagen (10 aug., Larsmässan).
Hans attribut är ett halster.
Laure’ntius Andre’ae
(latini-sering av Lars Andersson),
f. trol. på 1470-t., d. 1552,
kyrko- och statsman, ärkedjäkne
i Strängnäs från omkr. 1515,
dessutom i Uppsala från 1524. Genom
Olaus Petri bekant med
reformationens tankar, blev han från
sommaren 1523 som Gustav Vasas
sekreterare dennes högra hand
och ledde med stor skicklighet
genomförandet av den nya
ordningen på det kyrkliga området.
En misstämning mellan honom
och konungen medförde 1531 L:s
avlägsnande från
sekreterarpos-ten. 1539 anklagad för
högförräderi, dömdes han 1540 till döden
men benådades mot synnerligen
dryga böter. De följande åren
levde han i tillbakadragenhet i
Strängnäs.
Laure’ntius Norve’gus, se
Klosterlasse.
Laure’ntius Pauli’nus, f. 1565,
d. 1646, ärkebiskop, brorson till
Laurentius Petri d. y., prof, i
filosofi i Uppsala 1593, teologie
prof. 1600, biskop i Strängnäs
1609, ärkebiskop 1637. Särskilt
inom Strängnässtiftet arbetade
han med stor iver och framgång
för höjande såväl av prästernas
bildningsnivå som av
folkundervisningen. 1626 organiserade han
gymnasiet i Strängnäs. Liksom
J. Rudbeckius var L.
motståndare till de kungliga planerna
på ett kyrkligt
generalkonsistorium. I filosofiskt hänseende
var han anhängare av ramismen
(se Ramée), vilket vid flera
tillfällen invecklade honom i strid
med förfäktarna av den äldre
aristoteliska skolastiken.
Laure’ntius Petri
(latinise-ring av Lars Petersson). 1.
L d. ä. (1. N e r i’ c i u s, ”från
Närke”), f. 1499, d. 1573, yngre
broder till Olaus Petri, 1531 på
Gustav Vasas förslag vald till
innehavare av den sedan 1526
lediga ärkebiskopsstolen, Sveriges
förste evangeliske ärkebiskop.
Till sin läggning mera foglig
och undfallande än brodern samt
mera kungavänlig än denne, hade
han lättare att böja sig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
