Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lavskrika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Laxtrappa—Laxå
320
Laxsläktet. Blanklax. Längd intill 14
dm.; vikt intill 35 kg.
Laxfiskar med väl
utvecklade tänder, små fjäll, kort
rygg-och analfena. Under leken, som
alltid sker i sötvatten, anlägges
vanl. en särskild lekdräkt; hanen
har då bl. a. en kroklik, broskig
förlängning av underkäken
(hanen av lax kallas då k r o k 1 a x).
Ungarna ha mörka tvärband och
benämnas s t i r r. L. tillhör n.
halvklotet. Värdefulla matfiskar,
föremål för livligt fiske (jfr d. o.,
Fisk väg och Sportfiske).
Flera arter odlas (jfr
Fiskodling), även på s. halvklotet. Man
skiljer på mörkfläckiga,
egentliga laxar, och ljusfläckiga,
rödingar. — Lax 1.
blanklax, Salmo sa’lar, har 11—12
(13) fjäll i en tvärrad från
fett-fenan snett framåt och nedåt till
sidolinjen. Ryggen är grågrön med
glesa, små, svarta, ofta
korsfor-miga fläckar, sidorna silvervita,
buken vit. N. Atlanten. Lever av
sill m. m. Under sommaren
simmar laxen uppför älvarna och
hoppar då (liksom andra arter)
uppför (intill 5 m. höga) vattenfall.
Lektid vanl. i nov., då laxens färg
är mycket växlande. Den lax, som
på våren återvänder till havet, är
mager och kraftlös: v r a k 1 a x.
Efter 1—3 år i sötvatten simma
Laxsläktet. Laxöring. (Havslaxöringens
längd över 1 m.; vikt 13—14 kg.)
ungarna ut i havet. Vissa raser
leva hela livet i sötvatten, t. ex.
i Vänern. —- Laxöring, Salmo
tru’tta, har 13—16 (19) fjäll i
ovannämnda tvärrad. Färgen är
växlande, vanl. lik laxens, men
med talrikare svarta fläckar på
rygg och sidor. Av laxöring finnas
lokalformer. Havsöring
vandrar till och från havet. Ungarna
efter stirrstadiet ha mörka, av en
ljus ring omgivna fläckar på rygg
och sidor samt rödfläckiga sidor
och kallas då foreller.
Insjö - och bäcköring
kvar-blir på forellstadiet och lever
endast i sötvatten, resp, i insjöar
och smärre vattendrag. — Hos
storröding, Salmo
salveli’-nus, sitta bukfenorna vanl. bakom
Laxsläktet. Storröding. Längd vanl. 60—
75 cm.
kroppens mitt. Färgen är
växlande. Ryggen är blågrå med talrika
gula, gulröda 1. vita fläckar, som
sträcka sig ned på de silvergråa
sidorna, buken är gulaktig 1. vit,
under lektiden röd. Vättern,
Sömmen m. fl. sjöar. —
Fjällröding, Salmo alpVnus, har
bukfenorna vanl. fästade framom
kroppens mitt, liknar f. ö.
storrödingen. N. Sveriges vattendrag.
Längd vanl. under 65 cm.
—-Regnbågsforell, Salmo
iri/deus, och amerikansk
bäckröding, Salmo
fontina’-lis, ha från Amerika införts i
Sverige.
Laxtrappa, se Fisk väg.
Laxå. 1. Järnvägsstation i
Ra-mundeboda skn, Örebro L,
knutpunkt mellan Västra stambanan
och statsbanelinjen L.—Charlot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
