Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lecoq de Boisbaudran ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Lecoq de Boisbaudran—Led
330
och. insamlat stora mängder av
konstföremål och manuskript på
nu utdöda asiatiska språk. Bland
hans skrifter märkas Die
buddhis-tische Spätantike in Mittelasien
(4 bd, 1922—24).
Lecoq de Boisbaudran
[lo-kå’kk da boabådra’g ], Paul
É m i 1 e, f. 1838, d. 1912, fransk
kemist, känd genom upptäckten
av de sällsynta grundämnena
gal-lium och dysprosium.
Lecouvreur [lakovrö’r],
A d r i e n n e, f. 1692, d. 1730,
fransk skådespelerska, berömd för
sitt stilfulla och nobla
återgivande av de kvinnliga huvudrollerna
i den klassiska franska tragedin.
Lectiona’rium, 1 e k t i on a
-rium (lat., av le’gere, läsa), se
Evangeliebok.
Lectiste’rnium, lat., eg.
soff-bäddning; i antikens Rom en
offentlig måltid till gudarnas ära.
Lecto’rium (lat., av le’ctor,
föreläsare), ty. Lettner, den
läk-tarartade, vanl. rikt smyckade
uppbyggnad, som i medeltida
kyrkor ofta skiljer kor och
långhus och från vilken evangeliet
upplästes. Nedanför L. hade
lek-mannaaltaret sin plats. Jfr
Kyrka sp. 1581.
Led. Anat. L. 1. ledgång,
rörlig förbindelse mellan ben- 1.
broskstycken hos djur och
människa. Då ben, ss. kotorna i
ryggraden, äro förbundna med
mjukare vävnad, fibröst brosk,
bindväv o. d., beror deras
rörlighet av den mellanliggande
vävnadens böjlighet och är därför
relativt obetydlig. I övriga L.
leda benens vanl. av tunt, hyalint
brosk, 1 e d b r o s k, överdragna
1 e d y t o r mot varandra. L.
omges då av en 1 e d k a p s e 1,
bestående av tradig bindväv och
innerst av en synovi
a’Imembran, från vilken en slemartad
Lectorium i kyrkan S:t Nicolas i
Dix-muiden.
vätska, syn o’vi a, ledsmörja
1. -vätska, avsöndras. Denna
nedsätter friktionen i L. I
kulleder är den ena ledytan, 1 e d
-huvudet 1. - knappen,
kul-formig, den andra, ledskålen,
-hålan 1. - pannan,
motsvarande skålformig. Rörelse kan ske
i alla plan. Då ledskålen, ss. i
axelleden, är grund, möjliggöres
en större rörlighet, än då
ledskålen är djup, ss. i höftleden. 1
g ån g järn sleder är ledhuvudet mer
1. mindre cylindriskt med
cylinderns längsaxel vinkelrätt mot
benets. Rörelse är endast möjlig
i ett mot cylindern vinkelrätt
plan; ex.: armbågsleden. Sadel- 1.
dubbla gång järnsleder ha
sadel-formiga, d. v. s. i ena riktningen
konvexa, i den däremot vinkelräta
riktningen konkava ledytor.
Rörelse kan ske i två plan; ex.: L.
mellan de fria kotorna i
ryggraden hos fåglar samt mellan
tummens mellanhandsben och
motsva-rande handlovsben hos människa.
I vridleder rör sig ena benet kring
ett utskott från det andra; ex.:
L. mellan första och andra
hals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
