Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ledkapsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Ledningsförmåga—Ledningssystem
340
Ledningsfel. Metod för upptäckande av
kabelfel.
inomhusledningar. De å olika
ställen inpassade
säkerhetsmetal-lerna (se Elektriska
säkerhetsapparater och
Ledningssystem) äro sä
dimensionerade, att de icke medge
passerande av starkare ström, än
att ledningstemperaturen håller
sig inom bestämda, ofarliga
gränser. I de ytterst sällan inträffande
fall, att samtidigt ingen av
säker-hetsmetallerna fungerar, blir
kortslutningen en ytterst farlig
företeelse. De vådliga följderna
av kortslutning kunna även
inträffa, om ledningarna äro
översäkrade, d. v. s. försedda med för
starka smältmetaller 1. proppar, 1.
om dessa blivit ”lagade” med
järn- 1. koppartråd 1. dylikt. —
Uppstår L. å mycket långa
ledningar, t. ex. undervattenskablar,
måste man genom mätningar
ungefärligen bestämma dess läge.
Man använder den å fig.
schematiskt angivna metoden med
apparat, liknande den, som
beskrivits i Elektriska
mätinstrument sp. 889. Då
släpkontakterna inställts så, att
galvanometern icke ger något
utslag, avläsas längderna lx och 12.
De befinnas t. ex. vara 51,
resp. 30 cm. Man vet då, att
51
Lt = — • L3 = 1,7 L,. Om hela
30
kabelsträckan är exempelvis 200
km., ligger sålunda felet 148 km.
från utgångspunkten A 1. 52 km.
från ändpunkten B.
Ledningsförmåga. L
Elektrisk L., förmåga att leda
elektrisk ström, inverterade värdet av
elektriskt motstånd (se d. o.).
Specifik L., inverterade
värdet av spec. motståndet, anges för
goda ledare som L. för en tråd av 1
m. längd och 1 kvmm.
genomskär-ningsyta, för sämre ledare som L.
hos en kub av 1 cm. sida.
Metallers L. sjunker, elektrolyters och
kols L. stiger med stigande
temperatur. Vissa legeringar
(konstantan, manganin) ha en av
temperaturen nästan oberoende L.
Några metaller (t. ex. bly) få vid
avkylning till några graders
absolut temperatur plötsligt en
mycket hög L.; de bli s u p r a
leda n d e. Selens L. växer vid
belysning (se Selencell). —
Eör elektrolyter är
ekvivalenta L. = spec. L., dividerad
med antalet gramekvivalenter av
upplöst substans i 1 kbcm. lösning.
Ekvivalenta L. stiger med
lösningens utspädning och är störst
vid fullständig dissociation (se d.
o.). Genom mätning av L. kan
elektrolyters dissociationsgrad
bestämmas. — 2. Se L j u d. — 3.
Se Värme.
Ledningsmotstånd, se
Elek-trisktmotstånd.
Ledningsström, se Kon duk
-tionström.
Ledningssystem för elektrisk
kraftdistribution kunna allt efter
förbrukningens omfattning, den
använda strömarten och
spänningen utföras enl. en-, två- 1.
treledarsystem, vilka schematiskt
återgivas i fig. 1—3. I e n 1 e
-darsystemet är generatorns
negativa pol jordförbunden,
medan den positiva förbindes med
en enledarkabel, i sina
förgreningar ledande till
förbruknings-ställena (lamporna) och därifrån
direkt ned i jorden (genom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
