Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ledningssystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Ledningsvävnad
344
Ledningsvävnad. Tvärsnitt av
kollate-ralt kärlknippe i bamburör, g stora
kärl, 1 intercellularrum, däremellan
smärre kärl och trakelder, s silrör, b
bastceller, p grundvävnad (parenkym).
våningarnas huvudboxar kopplas
huvudledningen så, att polerna
bli ung. jämnt belastade inom
huset. — Vid varje övergång
från en ledningsarea till en
klenare måste
säkerhetsanordningar anbringas, de s. k. säker
-hetspropparna, till skydd för de
efterföljande, klenare
ledningarna. Sålunda äro i hus av ordinär
storlek servissäkringen
dimensionerad för 50—100, stigar
säkringen 10—25, huvudsäkringen 6—10
och gruppsäkringen nästan alltid
4 ampère. (Jfr Elektriska
säkerhetsapparater.)
Nblledaren är numera aldrig
säkrad. — Trefasnät ha alltid minst
tre ledningar intill huvudboxen,
av vilka ingen är jordad, då alla
tre äro periodvis strömförande.
I varje våning belastas då en av
faserna. Anläggningar för en- och
tvåfasväxelström ha med
likströmsanläggningar likartat L.
Se även Elektriska
installationer.
Ledningsvävnad, växtvävnad,
vars huvudsakliga uppgift är att
ombesörja ämnestransporten i
växten. Viktigast äro
kärlsträngar och mjölksaftgångar. K ä r 1 -
strängar (kärlknippen)
förekomma blott hos högre växter
(kärlväxter), där de ingå i dessas
centralcylinder (jfr Rot och
Stam). Kärlsträngarna bestå
vanl. avensildel (bastdel)
och en kärldel (veddel). I
sildelen löpa bl. a. silrör, i
kärl-delen bl. a. kärl och trakeider;
vanl. finnes även p a r e n k y’ m
(se d. o.), s. k. ledningsparenkym
(bast-, resp.
vedparen-kym). Kärlknippena äro oftast
förenade med stödjevävnad av
förvedade celler (de som ligga
vid sildelen benämnda b a
Steel 1 e r, jfr d. o.). Kärlknippena
kallas k on ce’ n t r i s k a, när
sildelen ligger runt omkring
veddelen 1. tvärtom, r a d i a’ 1 a, när
sil- och veddelar ligga
strålfor-migt ordnade bredvid varandra
(ss. i rötter), kollatera’la,
när sil- och veddel ligga på
samma radie i tvärsnitt, sildelen vanl.
ytterst i stam, underst i blad (det
vanligaste fallet) ; förekommer en
sildel även innanför veddelen,
kallas kärlknippet
bikollate-ra’lt. Från central cylindern utgå
förgreningar (bladspår) till
bladen, där ofta ett fint nätverk
av kärlsträngar utbildas (bladens
nerver). -— Silrören
uppkomma ur rader av’långsträckta
Ledningsvävnad. T. v. Längdsnitt genom
kärl med splralförtjockningar i stjälken
av pumpa. — T. h. Längdsnitt genom
silrör i stjälken av flaskkurbits: g
sil-platta, r eellinnehMI (sammandraget
under inverkan av konserveringsvätska).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
