Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leeuwarden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Lefranc—Lega
352
Sanna qvinnor, 1883, uppfört s. å.
tills, med lustspelet En räddande
engel). Hennes novellistik (Ur
lifvet, 5 dir, 1882—90) är i allm.
saklig, analyserande
människoskildring, om också även här den
för 1880-t. kännetecknande
samhällskritiska tendensen gör sig
märkbar; så småningom erhöllo
dock L:s noveller en varmare,
lyriskt och erotiskt färgad ton.
Sedan ett tidigare äktenskap med
häradshövding G. Edgren blivit
upplöst, ingick L. 1890 äktenskap
med en hertig av Cajanello, prof,
i matematik vid universitetet i
Neapel. — 5. Johan Albert
(J an ne) L., f. 1870, metallurg,
överingenjör vid Klosterverken
1900—05, ingenjör vid
Jernkonto-ret 1905—16, teknisk disponent
hos Gimo-österby bruks a. b. 1917
—18, prof, vid Tekn. högskolan
sedan 1918, chef för arbetena med
Jernkontorets elektriska
försöks-masugn i Trollhättan 1909—12.
Lefranc [løfrahj], Abel, f.
1863, fransk litteraturhistoriker,
chef för École pratique des
hautes études. L. har
offentliggjort banbrytande studier i
Ra-belais’ arbeten samt flera mycket
omstridda arbeten, i vilka han
gör gällande, att Shaksperes
dra-mei författats av William
Stanley, earl of Derby.
Lefrén, Johan Peter, f.
1784, d. 1862, general 1860,
politiker, har gjort sig känd som
framstående militärvetenskaplig
författare och pedagog. Under
Karl XIV Johans och Oskar I:s
regeringar var L. en av
regeringens mest stridbara anhängare på
riddarhuset. Använd i ett flertal
viktiga offentliga värv (led. bl. a.
av 1837 års unionskommitté).
Lefsi’na, se E 1 e u s i s.
Lega (fsv. legha, etymologiskt
besläktat med lån och län),
lego-avtal, legokontrakt,
gemensam benämning på två skilda
slags avtal: s a k 1 e g a,
upplåtelse av nyttjanderätt till viss
egendom, och personlega, vid
vilken någon ställer sin
arbetskraft till annans förfogande.
Gemensamt för båda slagen av L. är,
att den, som gör utfästelsen,
legogivaren, genom L.
berättigas till vederlag, 1 e g o a v
-gift, av legotagaren. Den
tid, för vilken L. ingåtts,
kallades fordom legostämma
(giftostämma,
stämmo-tid). Föremål för saklega kan
vara såväl fast egendom som lös
sak. De viktigaste formerna av
saklega äro arrende och hyra (se
dessa ord). Personlega kan vara
antingen tjänstelega 1.
tjänstehjonslega. —
Flertalet arbetsavtal, t. ex.
anställande av arbetare, anlitande av
advokat 1. läkare, äro att hänföra till
tjänstelegan. Vid tjänstelega åtar
sig arbetaren, advokaten etc.
intet ansvar för att något visst
arbetsresultat skall åstadkommas,
vilket däremot är fallet vid
arbetsbeting (se d. o.).
Tjänste-hjonslegan 1. tjänstehjonsavtalet,
d. v. s. de lagstadda tjänarnas
(”legohjonens”) anställning,
regleras för husbönder och tjänare
genom de ålderdomliga
bestämmelserna i legostadgan
1833. Tjänstehjonslega innebär,
att husbonden skall under viss
tid och mot viss ersättning
använda tjänarens krafter vid sitt
hushåll 1. lantbruk. Husbonde
måste vara behörig att ingå
avtal över huvud för att kunna
ingå legoavtal av ifrågavarande
slag. Däremot får omyndig
tjänare själv ta tjänst och även
uppsäga avtal härom. Tjänare,
som förut varit i tjänst, skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
