Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Leges—Legokontrakt
360
het, spec. magnetiska och
elektriska egenskaper o. s. v.
Le’ges, se L e x.
Legge [legg], J a m e s, f. 1815,
d. 1897, engelsk sinolog, missionär
i Hongkong i 30 år, 1876 prof, i
kinesiska i Oxford. Hans
översättningar av de kinesiska klassikerna
äro av grundläggande betydelse
för sinologin.
Leggiero [leddjäTå], ital.,
lätt, angivande ett lätt, flyktigt
pianoanslag mitt emellan legato
och staccato.
Leggins [le’ggins], eng., höga
damasker av läder, gummi 1.
segelduk.
Leghorn [le’gghån], eng. form
för Livorno, har givit namn åt
en hönsras (se Hönssläktet).
Legien [-gi’n], Carl, f. 1861,
d. 1920, tysk socialistisk politiker,
från 1890 ordf, i tyska
landsorganisationen. Han blev 1903
sekreterare och föreståndare för
fack-föreningsinternationalens byrå
i Berlin och arbetade efter
världskriget för denna internationals
återupplivande. Han utgav ett
flertal arbeten ang.
fackföreningsrörelsen i olika länder. 1893—98
och 1903—18 var L. led. av tyska
riksdagen, 1919 av
nationalförsamlingen i Weimar.
Le’gio (lat., av le’gere, välja,
utskriva), eg. utvalt manskap;
legion (se d. o.) ; många.
Legio’n (lat. le’gio, se d. o.),
avdelning av den romerska hären,
4,200 till 6,000 man, stod i äldsta
tider under konsulernas direkta
befäl. Under republiken stod en
L. under befäl av 6
militärtribu-ner, under kejsartiden av en
legat. L. indelades i 10
koho’r-t e r, vardera om 3 m a n i’ p 1 a r,
dessa åter i 2 c e n t u’ r i o r.
Legislati’v (fr. législatif, av
lat, le’gis la’tio, lagstiftning),
lagstiftande. — L e g i s 1 a t u’ r,
lagstiftande myndighet.
Legi’st (av lat. leæ, lag),
lag-kunnig; under medeltiden
betecknade L. bl. a. anhängarè av
romerska rätten, i motsats till d e
-k r e t i’ s t, anhängare av den
kyrkliga 1. kanoniska rätten.
Legiti’m (lat. legi’timus, av
leæ, lag), laglig, rättsenlig
(särskilt ang. tronföljd) ; född inom
äktenskapet. —
Legitima-t i o’ n, styrkande av identitet,
laglighet 1. behörighet. Jfr L ä
-k are. — Legitime’ra, göra
laglig, ge lagligt berättigande,
styrka sin identitet. — L e g i t
i-m i’ s t, anhängare av
legitimi-tetsprincipen; i Frankrike efter
julirevolutionen förkämparna för
den legitima bourbonska
huvudlinjens återuppsättande på tronen
(se vid. Frankrike sp. 518
och 521 f.).
Legitimite’t, laglighet, lagligt
berättigande; äktenskaplig börd;
en regents, tronpretendents 1.
furstlig ätts lagliga rätt till
kronan. —
Legitimitetsprin-c i p e n hävdar, att endast de
arvsberättigade furstehusen böra
tillerkännas L. till överhögheten
över ett statsområde 1. ett folk.
Dess motsats,
folksuveränitet spr in cipen (jfr S u
-veränitet), hävdar folkets
rätt att utse statsöverhuvud.
Legnano [lenja’nå], befäst
stad i Lombardiet, Italien, n.v. om
Milano. Bomulls- och
silkesväve-rier. 25,000 inv. — Vid L. led
kejsar Fredrik I (Barbarossa) ett
avgörande nederlag mot de
lom-bardiska städerna 1176.
Legoavtal, Legogi var e,
L e g o h j o n, se L e g a.
Legokontrakt. L Detsamma
som legoavtal (se Le ga). —
2. Skriftlig handling, som
upprättas över avtal om tjänstelega.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
