Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legostadgan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Legymer—Lehmann
364
Orla Lehmann. Samtida litografi.
fig.). Många hithörande äro
viktiga närings- 1. foderväxter, andra
lämna värdefullt virke, färger,
harts, gummi, garvmedel,
läkemedel m. m. 1. odlas som
prydnadsväxter. Till Mimosaceae höra
bl. a. Aca’cia och Mimo’sa; till
Caesalpiniaceae bl. a.
Caesalpi’-nia, Ca’ssia, Haemato’æylon,
ko-palalstrande arter (se Kopal),
johannesbrödträd; till
Papiliona-ceae bl. a. Astra’galas, Caraga’na,
Ci’cer, Crotala’ria, Indigo’fera
(se Indigo), La’thyrus, Lo’tus,
Medica’ go, Myro’xylon,
Phase’o-lus, Robfnia, Vi’cia, ginst,
gull-regn, gökärt, jordnötter, klöver,
lakritsrot, lins, lupin,
sötväpp-ling, sojaböna, ärter, träd, som
ge sandelträ och jakaranda.
Legymer [-gy’-] (av fr.
légu-me, ärtbalja), grönsaker (se d. o.).
Legär, le ger [lesjäT] (fr.
léger, fem. légère), lätt, ledig,
otvungen; lättsinnig, flyktig;
vårdslös.
Leh, Le, se L a d a k.
Lehär [lä’har], Franz, f.
1870, ungersk operettkompositör.
L., som genom Glada änkan (uppf.
i Sthlm 1906) snabbt vann
världsrykte, har ytterligare skrivit
bl. a. Greven av Luxemburg och
Zigenarkärlek (bägge uppf. i
Sthlm 1910).
Le Havre, L. de Grace
[loa’vr do gras], stad i dep.
Seine-Inférieure, n. Frankrike, vid
Seines mynning, anlagd 1517 av
Frans I. L. har en modern prägel.
Textilindustri, varv,
sockerfabriker. L. är en av Frankrikes största
sjöstäder, en av Paris
hamnstäder och en stor emigrationshamn,
har vidsträckta kaj- och
dock-anläggningar, livlig handel
(särskilt import av bomull och
kolonialvaror), regelbunden sjöfart
med europeiska länder, Amerika,
Afrika. 165.000 inv.
Le’hmann. 1. O r 1 a L., f. 1810,
d. 1870, dansk politiker, ägnade
sig efter juridiska studier åt
journalistiken och blev en av
banbry-tarna för den politiska
oppositionspressen. Han blev på 1830-t.
de liberala akademikernas ledare
och bedrev i början av 1840-t. en
livlig agitation för en fri
författning. Samtidigt blev han en
förgrundsfigur i den slesvigska
frågan (se D a n m ark sp. 62) samt
i skandinavismen (se d. o.). L.,
som 1844 blivit
höjesteretsadvo-kat, var mars—nov. 1848 minister
utan portfölj och utövade
inflytande på grundlagsförslagets
avfattning. 1854 led. av landstinget,
blev han där en av de ledande
krafterna. 1861—63
inrikesminister, arbetade han ivrigt, ehuru
förgäves, för Slesvigs förening med
Danmark. — 2. L i 11 i L., f. 1848,
tysk operasångerska (sopran),
uppträdde i början som
koloratur-sångerska men utvidgade senare
sin repertoar och gjorde sig bl. a.
gällande som Wagnersångerska.
L., vilken i Tyskland vunnit en
utomordentlig berömmelse, utgav
1913 sina levnadsminnen. — 3.
Otto L., f. 1855, d. 1922, tysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
