Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leicester ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Leicester
370
L: s matematiska storverk är
upptäckten av differential- och
integralkalkylen ung. samtidigt med
Newton omkr. 1674 (se
Matematik). L. tillämpade den nya
metoden bl. a. på
differentialgeometri och differentialekvationer
samt behandlade algebraiska
problem, varvid han införde
koefficienter med indexbeteckning. Han
uppfann även en räknemaskin.
Som polyhistor är L. jämförlig
med Aristoteles. — L :s filosofiska
utveckling var i början närmast
beroende av nyaristotelismen (se
d. o.) med dess teleologiska
naturförklaring. Denna kom emellertid
genom hans
matematiskt-natur-vetenskapliga inriktning att efter
hand avlösas av en mekanistisk
åskådning hos honom. Mot slutet
av 1670-t. torde emellertid en
reaktion hos L. ha börjat mot en
ensidigt mekanistisk
världsförklaring, och han sökte bringa en
sådan i samklang med en
teleolo-gisk grundåskådning. I hans
viktiga skrift Système nouveau de la
nature (1695) göres sålunda ett
försök att sammansmälta . den
mekanistiska filosofins
atombegrepp med nyaristotelismens
”substantiella former”, av L. även
betecknade med den aristoteliska
termen entelekier (se d. o.). Dessa
fattade han tillika ss.
utsträck-ningslösa, rent andliga väsen med
föreställnings- 1. perceptionskraft.
I senare skrifter, ss. La
Monado-logie (1714), benämner L. dessa
psykiska enheter mona’der. Den
högste monaden, Gud, vilken
besitter den fullkomliga klarheten,
skapar de lägre monaderna, vilka
ha dunklare
föreställningsförmåga och alltefter fördunklingens
grad bilda en fortlöpande serie av
lägre och högre väsen.
Människosjälen är ”centralmonaden” i det
monadkomplex, som bildar
män
niskokroppen. Hos denna monad
är visserl. en ej ringa del av det
världsalltet omfattande
föreställ-ningsinnehållet fullt medveten,
men det mesta därav utgöres av
vad L. kallar petites perceptions,
små, d. v. s. dunkla
föreställningar. L:s teori om ”les petites
perceptions” sammanhänger enl.
hans egen uppgift med
infinitesi-malbegreppet inom matematiken
och ter sig därmed som en
konsekvens av den kontinuitetslag,
vilken för L. står som en grundlag
för hela världssammanhanget. L:s
term ”de små föreställningarna”
svarar mot den moderna
psykologins undermedvetna
föreställningar. De enskilda monaderna
kunna ej direkt inverka på
varandra. Att de dock kunna
förnimma varandra, beror därpå, att
Gud, av evighet förutbestämt ett
harmoniskt sammanhang,
harmo-ni’a prestabVlita, mellan dem.
Inom monadvärlden, av L. även
kallad nådens värld, råder en
teleologisk lagbundenhet, som
behärskar det mekaniska
sammanhanget inom naturen, vilken
blott är ett fenomen av
monadvärlden. Gud, som hade kunnat
skapa otaliga världar, har bland
dessa utvalt den bästa möjliga.
Denna ståndpunkt utvecklade L.
i det stora populära verket Essais
de Théodicée (1710), vilket starkt
påverkade upplysningsfilosofin i
optimistisk riktning men ock
uppkallade till opposition däremot,
särskilt hos Voltaire (i Candide).
Leicester [le’ssto], stad,
utgörande eget grevskap, inom
Leices-tershire, England. Huvudort för
engelska strumptillverkningen.
240.000 inv.
Leicester [le’ssto], engelsk
adelstitel, som hänför sig till
grevskapet Leicestershire. -—- 1. Se
M o n t f o r t. — 2. Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
