Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leiser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Leiser—Lejd
378
servatorium. Bland offentliga
institutioner märkas vidare
universitetsbiblioteket, Deutsche
Büche-rei, ett centralbibliotek för all
tyskspråkig litteratur efter 1912,
och konstmuseet, där framför
allt tysk 1800-talskonst är
ypperligt representerad. Handeln
är L:s ojämförligt viktigaste
näringsgren med de årligen
återkommande mässorna; stor
pälsvarumarknad. L. är centrum för
den tyska förlagsbokhandeln, och
där finnes en särskild
bokhandels-börs. Pappersindustrin är
betydande ; vidare tillverkas
maskiner, flyglar, pianinon, textilier,
socker, tobak m. m. L. är
utgångspunkt för och beröres av ett stort
antal järnvägslinjer, som förbinda
det med alla viktigare städer i
Europa. — Historia. L. (urspr.
Lipzk) grundades 1160 invid ett
gammalt slaviskt fäste. På grund
av sitt gynnsamma läge blev L.
snart en knutpunkt för
handelsvägarna mellan Polen och v.
Tyskland och mellan Böhmen och
Nord-Tyskland, och dess
marknader voro länge de förnämsta i
Tyskland. Universitetet
upprättades 1409 av de från Prags
universitet fördrivna tyskarna. Trots
att L. och dess omgivningar ofta
ha för härjats i krig, har staden
alltid bibehållit sin kommersiella
rangplats. Under Trettioåriga
kriget utkämpades nära L. slagen
vid Breitenfeld och Lützen, och
under befrielsekriget mot
Napoleon stod vid L. 16—19 okt. 1813
”det stora folkslaget”, i vilket
Napoleon besegrades av förenade
ryska, preussiska, österrikiska
och svenska trupper. På
slagfältet restes 1898—1913
Völker-schlachtdenkmal, en tornliknande
byggnad, efter ritningar av Bruno
Schmitz och med skulpturer av
Franz Metzner (se ill. till d. o.).
Leiser [lä’j-j kallas de på
folkspråket avfattade, medeltida,
religiösa folkvisor, som
uppkommit ss. en ersättning för det gärna
sjungna ”Kyrie eleison” (se d. o.)
och ofta även bibehållit detta (1.
förkortningen Kyrieleis) ss.
omkväde. I 1819 års svenska
psalmbok äro bl. a. 26: 1, 62: 1
och 135: 1 urspr. dylika L.
Leishma’nia, ett släkte
parasiterande flagellater (Flagella’ta),
besläktade med trypanosomer. Jfr
K a 1 a - a z a r.
Leith, Port of Leith [påt
av li’th], hamnstad till
Edinburgh, Skottland, numera
inkorporerad med denna stad, ö.
Skottlands viktigaste hamn. 85,000 inv.
Leitha [la’jta], biflod från h.
till Donau, förr delvis gräns
mellan Österrike och Ungern, vilka
därför benämndes C i s - och
Transleithanien.
Leitmeritz [la’jt-], tjeck.
Lito-mérice, stad i n. Böhmen,
Tjecko-Slovakiet, vid Elbe. Livlig handel
och industri. 17,000 inv.
Leitrim [li’trim], grevskap i
prov. Connaught, Irland.
Boskapsskötsel. 65,000 inv.
Leiturgi’, naturaprestationer,
som de förmögnare bland
medborgarna i antikens Grekland
måste fullgöra mot det allmänna.
L. överfördes även till den
romerska provinsförvaltningen.
Lejd, (av ml ty. leide, följe),
försäkran om personlig trygghet
och frihet, vilken ges en person,
som onödd beger sig i annans
våld för att underhandla, svara
inför rätta o. d. Genom L.
bereddes i äldre tider ofta möjlighet
för underhandlingar fiender
emellan 1. mellan rättsmyndigheterna
och anklagade, förrymda
personer. Ofta lämnades gisslan för
L:s hållande, och brytande av
given L. ansågs som ett svårt brott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
