Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopold ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
af Leopold
420
K. G. af Leopold. Medaljong av J. T.
Sergel.
där han förde en utmärkt
styrelse. Kejsare efter sin broder Josef
II 1790, avskaffade L. en hel del
av Josef II :s reformer för att
stilla de av dessa framkallade
oroligheterna. Till franska
revolutionen ställde han sig först
avvaktande men slöt 1792 ett
fransk-fientligt förbund med Preussen.
af Leopold, Karl Gustav,
f. 1756, d. 1829, författare (hette
urspr. Leopold t). L. kom efter
studier i Uppsala och Greifswald
1786 till Sthlm, där han 1788 blev
handsekreterare hos Gustav III;
personligen stod han konungen
mycket nära, åtföljde denne på
hans resor och bistod honom vid
hans litterära arbeten. Led. av Sv.
akad. 1786, kansliråd 1799, adlad
1809, statssekreterare 1818. Inom
Stockholms litterära värld
spelade han intill sin död en ledande
roll, och trots att han på sin
ålderdom blev blind, bibehöll han
in i det sista sin andliga
livaktighet. — Som skald framträdde L.
tidigt. Han skrev 1778 ett ode
med anledning av kronprinsens
födelse (Ode öfver den 1
november 1778), vars delvis
bombastiska stil ådrog honom Kellgrens
kritik. L:s poetiska talang kom
mer till sin rätt i hans eleganta
Erotiska oder (1785), vilka jämte
några estetiska uppsatser
(Cri-tiska anmärkningar vid
hjelte-dikten Tåget öfver Bält, s. å.)
skapade L:s berömmelse. Hans
diktning vände sig snart till den
moraliserande reflexionsdikten,
som hos honom fick en avgjord
prägel av resignation (Försynen,
1793; Predikaren, 1794),
därjämte skrev han tillfällighets- och
hyllningsdikter, än i allvarlig
ton, än med leende och uddigt
behag. Även i skämtdikten
utvecklar L. en utsökt elegans, och som
brevstilist tillhör han de
främsta. Som berättare är han bekant
framför allt för den eleganta, fint
ironiska conten Den vackra
bed-jerskan (1793) och den idylliska,
berättande dikten Eglé och Anette
(1800), och vidare är han den
främste svenske representanten
för den fransk-klassicistiska
tragedin (Oden, 1790, som bakom den
historiska kostymen gömmer
anspelningar på samtida händelser i
Sverige, och Virginia, 1802). L.
är slutligen den svenska
upplysningstidens främste estetiker och
har författat bl. a. Om smaken
och dess allmänna lagar (1801)
samt talrika uppsatser i Extra
posten, vars främste medarbetare
han var. Som filosof och estetiker
utgår han .från Locke och
Condil-lac, och om han också ingalunda
får frånkännas sinne för känslans
och inbillningens betydelse, sä är
han dock i det stora hela en
utpräglad förkämpe för
franskklassicismens åskådning och blev
av den yngre generationen
bekämpad som dess mest betydande
representant. Som personlighet har
L. skarpt kritiserats pä grund av
sin servila hållning gentemot den
reaktionära styrelsen efter
Gus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
