- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
439-440

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lettiska språket och litteraturen - Lettland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

439

Lettland

440

och novellisten och
romanförfattaren N i e d r a (f. 1870). På senare
tiden har den lettiska litteraturen
stått under inflytande av framför
allt fransk litteratur.

Lettland, lett. La’t via,
La’t-v i j a, republik vid Östersjöns ö.
kust kring Rigabukten och Düna,
gränsar i n. till Estland, i ö. till
Ryssland, i s. till Polen och
Litauen. 65,800 kvkm. 1,9 mill.
inv. Huvuddelen av L. utgöres av
det forna Kurland och s. delen
av Livland. —
Naturbeskaffenhet. L., vars berggrund består av
sandsten, kalksten och märgel,
täckt av glaciala och postglaciala
avlagringar, är övervägande
låglänt och rikt på sjöar och
vattendrag, störst Düna (Daugava).
Kusten är mestadels låg och har
få goda hamnar. Sjöfarten
hindras mångenstädes av sandrevlar.
— Klimatet är mildast på
Kurlands v. kust och får mot n. och ö.
en mera kontinental prägel. —
Befolkningen utgöres till 75 % av
letter, 6 % av ryssar (i ö.), samt
judar och tyskar (balter). Ett par
tusental liver bebo ett område
s.v. om Domesnäs. — Näringar.
Jordbruket är huvudnäring och
producerar i främsta rummet råg,
korn, havre, potatis och lin.
Genom den stora agrarreformen 1920
—22 ha storgodsen, som mest
ägdes av tyskar, till stor del
utskiftats till småbrukare. Skogsbruk,
boskapsskötsel och
mejerihantering äro även viktiga näringar.
Industrin är koncentrerad till
Riga, Libau, Windau och
Düna-burg. Den producerar kemiska
artiklar, metall-, trä- och
textilvaror samt livsmedel.
Utrikeshandeln går över Riga, Libau,
Windau. L. transiterar även gods till
och från Ryssland. —
Kommunikationer. Handelsflottan
uppgick 1924 till 97 fartyg. De vikti-

Den odlade jordens användning (1923).
1,OOO-tal har.

Råg ............................ 266

Korn ........................... 176

Havre .......................... 307

Lin ............................. 56

Kreatursstock (1924). 1,OOO-tal djur.

Hästar ......................... 341

Nötkreatur ..................... 910

Får .......................... 1,488

Svin ........................... 487

Handelsomsättning (mill. lettiska lats).

1922 1923 1924

Import ............... 107 212 256

Export ............... 102 162 170

Lettlands handel med Sverige 1923.
1,000-tal kronor.

Export Import

Levande djur ................. — 60

Matvaror av djur ..... 371 58

Spannmål och prod. därav 1,816 34

Textila råmaterial ..... 792 —

Manufakturvaror av
spå-nadsämnen ................. 330 37

Hudar, skinn m. m.. 166 56

Borst, tagel o. d............ 28 —

Talg, oljor, tjära o. d. ... — 120

Kautsjukarbeten .............. — 208

Virke, oarbetat ............ 445 —

. Trävaror .................. 32 12

Kreatursfoder ................ — 143

Oljekakor ................... 72 154

Frö ........................ 342 —

Pappersmassa, papp,
papper m. m. ................... — 24

Garvämnesextrakter ........... — 104

Lervaror ..................... — 47

Cement ....................... — 169

Superfosfat .................. — 804

Metaller, oarbetade ........ 103 36

Arbeten av metaller .......... — 442

Maskiner o. apparater:
elektriska .................. — 156

lantbruks- ................... — 839

övriga ....................... — 599

övr’ga varor 96 104

Exportens, resp, importens
totala värde ........ 4,593 4,206

gaste järnvägslinjerna äro: Riga
—Windau, Riga—Mitau—Libau,
Riga—Dünaburg (—Warszawa,
Moskva),
Riga—Walk(—Leningrad). Huvudstad Riga. —
Myntenhet är lats, som delas i 100
sentime och är likvärdig med 1
guldfranc. — I fråga om mätt
och vikt råder metersystemet. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free