Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lettland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Lettland
444
Lettland. Landskapsbild från trakten av Tukums.
(se vid. dessa ord), vilka, tidvis
förenade, tidvis åtskilda,
behärskats av olika främmande
folk, främst tyskarna. Genom den
tyska kolonisationen, som
började på 1200-t., fick landet en
tysktalande ”baltisk” överklass,
som ägde nästan all jord och
som hade förvaltningen och
rättskipningen i sin hand. Men
först russificeringssträvandena
från slutet av 1800-t. riktade sig
mot letternas språk och
nationella kultur. Betrycket under
Rysk-japanska kriget ledde 1905
till ett blodigt lettiskt
bondeuppror och ett omoget försök att
grunda en lettisk republik, och
sedan dess upphörde icke
nationa-litetssträvandena. Världskriget
öppnade nya utsikter för deras
förverkligande. Större delen av
landet var krigsskådeplats 1915—
17 och hör till de svårast
förhärjade av alla världskrigsfronter.
Efter ryska revolutionen 1917
bildades ett lettiskt nationalråd,
som krävde bildandet av ett fritt
L., men rådets till en början
framgångsrika verksamhet stäcktes
1918 av Brest Litowskf reden,
som gjorde östersjöprovinserna
till tyska lydländer. Sedan freden
annullerats efter tyskarnas
nederlag nov. 1918, fingo letterna
en-tentens stöd. 18 nov. s. å.
proklamerades L:s självständighet,
och K. Ulmanis utsågs till
statsminister. L. befann sig då i full
anarki, i det de tyska trupperna
avtågade och landet
översvämmades av bolsjeviker, som jan. 1919
upprättade ett Sovjet-Lettland.
Ett tysk-baltiskt ”lantvärn”,
förstärkt av rikstyska frivilliga,
fördrev de röda men bekämpade
samtidigt den i Libau upprättade
provisoriska lettiska regeringen,
som störtades i april. Med stöd av
en nybildad nationalarmé och en
estnisk hjälpkår fördrevos
emellertid tyskarna, som blott höllo
sig i trakten av Mitau. I förening
ified en vitrysk armé under
Ber-mondt-Avalov anföllo tyskarna
ånyo Riga, som emellertid efter en
hård belägring befriades med
hjälp av en fransk-engelsk
flottavdelning. Därefter kunde den
lettiska nationalarmén i
samverkan med polackerna slutgiltigt
fördriva bolsjevikerna ur L., och
med Sovjet-Ryssland slöts aug.
1920 en fördelaktig fred. Äntligen
kunde den nya staten
färdigorga-niseras, och en författning antogs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
