Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levertin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Levertran—Levi
460
Oscar Levertin. Målning av Carl
Larsson.
med diktsamlingen Legender och
visor (s. å.), som senare följdes
av Nya dikter (1894), Dikter.
Tredje samlingen (1901) och den
djupsinniga diktcykeln Kung
Salomo och Morolf (1905). Som
lyriker ger L. i en praktfull,
bildrik och starkt stämningsmättad
stil uttryck åt ett känsloliv och
en tankevärld, vari lidelsen och
smärtan, kärleken och döden
utgöra grundmotiv (”Min dikt är
svart med purpurröda sömmar”).
Sin inspiration hämtar denna
diktning ofta ur konst och
litteratur, särskilt medeltida, och
som starkt kulturmättad
konstdikt framträder den i medveten
motsats till samtidens mera
folkliga lyrik. — Det på samma gång
poetiskt och vetenskapligt
betonade intresse för gångna tider,
som i mycket satt sin prägel på
L:s lyrik, utmärker även i hög
grad hans prosaskrifter, såväl de
skönlitterära (främst de
historiska pasticherna i
Rococo-novel-ler, 1889, men även i viss mån
nutidsberättelsen Magistrarne i
österås, 1900) som de arbeten, i
vilka han nedlagt resultaten av
sina litteratur- och
konsthistoriska studier, främst ägnade åt
det svenska 1700-t.; hans
förnämsta arbeten på detta område
äro Gustaf III som dramatisk
författare (1894), Johan Wellander
(1896—97), Niclas Lafrensen d. y.
(1899) och den påbörjade
monografin Carl von Linné (1906). —
Till sin läggning var L.
emellertid framför allt essayisten. Hans
närmast till franska förebilder
(Sainte-Beuve, Renan)
anslutande, i svensk litteratur enastående
essayer (främst Diktare och
drömmare, 1898, och Svenska
gestalter, 1903) representera med
sin psykologiska
analyserings-förmåga, sin poetiska
skildringskonst och sin vidsynta humanitet
på ett utomordentligt sätt den
för L. karaktäristiska
föreningen av forskare och diktare. Även
som kritiker spelade han en
banbrytande roll och bidrog i hög
grad att väcka allmänhetens
intresse såväl för de yngre svenska
författarna som för modern
utländsk litteratur. Med sin
utpräglade judiska raskänsla förenade
han en hängiven kärlek till svensk
kultur. — En samlad upplaga av
L:s skrifter i 24 bd utgavs 1907
—11, en monografi av W.
Söder-hjelm i 2 bd 1914—17.
Levertran, detsamma som
fiskleverolja.
Lewes [lo’is], huvudstad i
grevskapet Sussexshire, s.ö.
England, vid Ouse. Kyrka och
slottsruiner från normandisk tid. Vid
L. besegrade Simon av Montfort
Henrik III 1264. 12,000 inv.
Leveson-Gower [ljo’sangå’].
se G r a n v i 11 e.
Le’vi. 1- Stam, resp, stånd, i
Israel, i 1 Mos. härledd från en
son till Jakob med samma namn.
Av 1 Mos. 34: 25 K. och 49: 5 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
