- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
465-466

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leyden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

465

v. Leyden—Lhotzky

466

Dürers inflytande, och i slutet på
1520-t. råkar han under ett
övermäktigt inflytande av Marc
An-tonios och Rafaelskolans stil. De
religiösa bilderna förhärska
under de två förra, de mytologiska
under den sista perioden. Bland
hans porträtt märkes ett av
kej-sar Maximilian (se ill. till d. o.).

v. Leyden [la’j-], Ernst, f.
1832, d. 1910, tysk läkare, prof,
i Königsberg 1865, i Strassburg
1872 och i Berlin 1876. Gjorde
betydande insatser i behandlingen
av tuberkulos och
ryggmärgssjuk-domar.

v. Leydig [la’jdi§], F r a n z, f.
1821, d. 1908, tysk zoolog, prof, i
Tübingen 1857, i Bonn 1875—95.
Undersökte spec. lägre djurs
byggnad och utveckling samt gjorde sig
bemärkt som framstående histolog
bl. a. med verken Lehrbuch der
Histologie des Menschen und der
Tiere (1857) och Zelle und Gewébe
(1885).

Leydnerflaska, L e i d n e r
-flaska, se Kondensator.

Leygues [lägg], Georges, f.
1857, fransk politiker, en av
grundarna av Union républicaine (se
Frankrike sp. 489), led. av
deputeradekammaren sedan 1885.
L. har medverkat i flera
ministärer på olika poster och deltagit i
kampen mot klerikalismen. Han
var marinminister i Clemenceaus
ministär 1917—20 samt
konseljpresident och utrikesminister
sept. 1920—jan. 1921.

Leyoncrona (Lei joner o
-n a), C h r i s t o f f e r, f. omkr.
1662, d. 1710 som envoyé i
London, skald. L., som var starkt
påverkad av den s. k. andra
schle-siska skolans svulstiga och
onaturliga verskonst, är bekant för
sin ”heroid” Habor och Signill.

Leys [lejs], H e n d r i k, f.
1815, d. 1869, belgisk målare. L.,

som var en av 1800-t:s mest
betydande historiemålare, sökte sig
tillbaka till det tyska och
nederländska 1400- och
1500-talsmåle-riet. G. v. Rosen var hans lärjunge.

Leyster [le’js-], J u d i t h, f.
1600, d. 1660, nederländsk
målarinna, lärjunge till Frans Hals,
till vars stil hon osjälvständigt
men skickligt anslöt sig.

Leyton [lejtøn], förstad till
London (se d. o.).

L. F. U. F., se L a n d s f ö r
-eningen för
folknykterhet utan förbud.

Lhasa, L h a s s a, se L a s a.

Lhermitte [lärmi’tt], Léon,
f. 1844, d. 1925, fransk målare. L.
representerar en med
Bastien-Lepage besläktad riktning inom
friluftsmåleriet och återger som
denne oftast vardagliga episoder
ur böndernas liv.

de L’Höpital, se de 1’Höpital.

de L’Hospital [dø låpita’ll],
G u illa u me F r a n g o i s, f.
1661, d. 1704, markis, fransk
matematiker, skrev Analyse des
infiniment petits (1696), länge
den enda läroboken i
differentialkalkyl. L. behandlade även
ko-niska sektioner.

Lhote [låt], André, f. 1885.
fransk målare. L. målade urspr.
impressionistiska landskap,
övergick därefter till kubismen, där
han representerade en mera
moderat riktning, och företräder
numera en sträng klassicism. Har
flera gånger utställt i Sverige och
påverkat bl. a. Georg Pauli.

Lhotzky [lå’ttski],
Heinrich, f. 1859, tysk religiös
skriftställare, har i en rad av uppsatser
och skrifter starkt framhållit
kravet på omedelbarhet i det religiösa
förhållandet, i motsats till all
yttre, i stadgar och former
stelnad fromhet. Denna omedelbarhet
sammanfattar han i uttrycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free