Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Libavius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Libavius—Liberala samlingspartiet
470
fri hamn, skeppsvarv, badort.
80,000 inv. — L. var 1893—1907
rysk flottstation, erövrades 1915
av tyskarna. En tid 1918—19
säte för lettiska regeringen.
Liba’vius [-os], Andreas, d.
1616, tysk kemist och läkare, som
energiskt uppträdde mot
bristerna i den då rådande paracelsiska
skolans uppfattning. L. upptäckte
bl. a. kolsyra och tennklorid,
vilken senare förr kallades spi’ritus
fu’mans Liba’vii.
Libeccio [-be’ttjå],
sydväst-vind vid Syd-Italiens kust.
Libe’ll (lat. libe’llus, liten
bok), smädeskrift; benämning å
kärandens vadeinlaga till hovrätt
(se Vad). — Libelli’st,
smäde-skriftsförfattare, skandalskrivare.
Libe’ll ( av lat. libeTla, liten
våg), se Vattenpass.
Lfber, lat., bok (se d. o.) ;
större avdelning i en skrift.
Lfber, romersk
fruktbarhets-gudomlighet, identifierad med
Dionysos. L:s gemål var L i’b er a,
grek. Persefone.
LiberaT, adj. till liberalism
(se d. o.); även vidsynt, tolerant,
frikostig.
Liberala riksdagspartiet,
riksdagsgruppen av Sveriges liberala
parti (se d. o.).
Liberala samlingspartiet, en
1900—23 bestående politisk
partibildning. Vid dess bildande
avsågs att kring folkpartiet (se d.
o.) och ett par liberala
diskussionsklubbar som kärna samla A.
K:s frisinnade element av olika
skiftningar, vilka förut under
tull-, försvars- och
grundskatte-striderna tillhört olika
intressegrupper. Ett moderat-liberalt
partiprogram med krav på utsträckt,
men icke allmän rösträtt antogs
på förslag av S. v. Friesen, som
till en början blev L:s ledare. Den
avgörande punkten i
rösträttsfrå
gan blev snart proportionalismen,
som L. motsatte sig. K. Staaff fick
1905 bilda den första liberala
partiregeringen på L:s program,
men sedan denna misslyckats
(1906), medverkade L. till
genomförandet av högerns
proportionella rösträttsprogram. Sedan L.
de följande åren radikaliserat och
utvidgat sitt program samt till
en del samverkat med
socialdemokraterna, skedde det
”demokratiska genombrottet” 1911, då även
en F. K.-grupp av L. bildades och
det blev riksdagens största parti.
Den då bildade andra regeringen
Staaff föll 1914 på försvarsfrågan
(se Bondetåget), vilken,
aktualiserad av världskriget, ledde till
ett stort avfall från L. Efter
Staaffs död kom L. snart under
ledning av N. Edén, utvecklade
sitt program i radikal riktning
och trädde ånyo i samverkan med
socialdemokraterna. Efter
vänstervalsegern 1917 bildade Ed^n en
liberal-socialistisk ministär, som
1918 förgäves framlade L:s
röst-rättsreformprogram. Under
trycket av den europeiska
orosstäm-ningen s. å. vanns emellertid L:s
och riksdagens anslutning till en
vittgående demokratisk
författ-ningsreform. Den fortsatta
koali-tionspolitiken beredde L.
vanskligheter och inre
meningsbrytningar. Edén avgick 1920 på
kommunalskattefrågan, i vilken L.
likväl sedan genomdrev sin
ståndpunkt i riksdagen. Emellertid
hade även nykterhetsfrågan länge
verkat söndrande inom L., i det
en fraktion yrkade på
förbuds-kravets upptagande på
partiprogrammet. Då detta 1923
genomdrevs i L:s riksorganisation
Frisinnade landsföreningen (se d. o.),
följde dennas klyvning, varav
konsekvensen blev L:s
upplösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
