Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liber pontificalis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Liber pontificalis—Liberum veto
474
Elfenbenskusten. Omkr. 100,000
kvkm. 1,5—2 mill. inv., därav c:a
50,000 civiliserade. Det
härskande elementet bildas av de
inflyttade s. k. americoliberianernas
ättlingar (c:a 12,000). 120
européer. Klimatet är osunt. Endast
området närmast kustens
man-groveskogar är odlat. Kaffe,
kakao och bomull odlas. Vin- och
oljepalmer, färg- och
kautsjuk-träd lämna värdefulla
produkter, som blott föga tillvaratas.
Kautsjuk, palmolja och -kärnor,
kaffe, kakao, elfenben och
piassa-va exporteras. L. har en bilväg
men saknar järnvägar; flodernas
nedre lopp äro segelbara, vid
mynningarna spärrade av
sandrevlar. Mynt, mått och vikt äro
lika med För. Stat:s, vars
författning även tagits till mönster.
Inlandets oavhängiga
befolkning-är hednisk 1. muhammedansk,
kustborna protestanter, islam
utbreder sig. Huvudstad Monrovia.
— Historia. L., vars namn
bildats av lat. libe’rtas, frihet,
upprättades 1821 av ett filantropiskt
amerikanskt sällskap som en
tillflyktsort för frigivna
negerslavar, som där skulle få åtnjuta
medborgerlig frihet och bilda en
kulturhärd i de svartas världsdel.
Planen fick dock ej beräknat
resultat. Oroligheter i L. ha
stundom hotat även de omgivande
kolonialområdenas trygghet. 1911
ställdes L. under finansiell
kontroll av stormakterna, särskilt
För. Stat. L. förklarade under
världskriget Tyskland krig 1917,
deltog i Versaillesfreden samt är
stiftande medlem av N. F.
Li’ber pontifica’lis, lat.,
”bi-skopsboken”, en samling
biografier över de romerska biskoparna
från Petrus till slutet av 800-t.
Dess förra del synes vara
tillkommen under första delen av 500-t.
Li’ber studio’sus, lat., fri
studerande, se Student.
Libe’rtas, romersk gudinna,
personifikation av friheten.
Liberté, égalité (et)
fräter-nité, se Frihet, jämlikhet,
broderskap.
Liberti’n (lat. UbertVnus, av
li’ber, fri), i antikens Rom namn
på söner av frigivna slavar (jfr
Frigiven). — I nyare
språkbruk är L. beteckning för sådana,
som i ett 1. annat hänseende ivra
för frihet. Ofta användes L. i
betydelsen vällusting, utsvävande
person, i Frankrike på 1600- och
1700-t. även i betydelsen
fritänkare. Historiskt är uttrycket
särskilt knutet vid tvenne partier
under reformationstiden,
nämligen dels en väsentligen i
Nederländerna och Frankrike
uppträdande panteistisk och
antinomis-tisk sekt, dels ock ett mot Calvin
oppositionellt politiskt parti i
Genève. — Libertin i’sm och
libertin i’stisk ha i nutida
språk inskränkts till betydelsen
av en åskådning 1. praxis, som
ger fria tyglar åt naturlivet och
dess drifter.
Liberty [li’bboti], eng., ett
slags tunn satin av silke.
Libertyön [li’bboti-], se
Bed-1 o e s ö n.
Li’berum ve’to (av lat. Wber,
fri, och ve’to, jag förbjuder), den
rättighet, som fordom tillkom
polska riksdagens valda
medlemmar, lantbuden, att inlägga sin
gensaga mot och därigenom
förhindra ett förslag, som stred mot
deras imperativa mandat. L.
baserade sig på den uppfattningen,
att varje offentligt beslut måste
vara enhälligt. Småningom
hävdvunnet, blev L. formligen
stadfäst av Johan Kasimir 1652. Det
medförde, att under tiden till 1764
endast sju riksdagar kunde fatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
