Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Likbegängelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Likbegängelse
506
Likprocession vid pfalzgreve Johan Kasimirs begravning i Strängnäs 1652.
Kopparstick.
sattes i kyrkan. Under årh:s
senare del ägnades den största
omsorgen åt utsmyckandet av
likrummet och den dödes viloläger
(ca’strum dolo’ris) vid
bisättningen och jordfästningen, varvid
ofta omfattande arkitektoniska
anordningar förekommo. — Den
nuv. svenska lagen om
jordfästning av 1894 (med senare
ändringar) skiljer mellan 1)
jordfästning i vanlig ordning 1. s. k.
högtidlig jordfästning (vilken är den
vanl. använda), varvid
klockringning, procession, sorgmusik,
sång och liktal må förekomma;
2) jordfästning i särskild, mindre
högtidlig ordning (för dödfödda
barn), varvid klockringning ej får
brukas; 3) jordfästning i
stillhet (för den som ljutit döden
under förövande av grovt brott; så
länge dödsstraffet förekom,
användes den även för avrättade och
intill 1908 likaledes för
självspill ingar), vid vilken varken
klockringning, sorgmusik, sång 1.
liktal få förekomma och blott de
anhöriga samt de för jordandet
oumbärliga personerna få
närvara. Jordfästning har av ålder
förrättats av präst i svenska
kyrkan. Enl. resolution av 19 okt.
1894 äger dock även präst i av
staten erkänt främmande
trossamfund att jordfästa medlem av
egen församling. 1925 års riksdag
antog ett av K. M: t framlagt
förslag till sådan ändring av
jordfästningslagen, att s. k.
borgerlig (civil) begravning,
d. v. s. begravning utan
jordfästning i svenska kyrkans ordning,
skulle möjliggöras för medlem av
kyrkan (om andra stadgar icke
lagen). Sådan begravning, för
vilken inga former skulle
föreskrivas, skulle få äga rum, om den
avlidne efter uppnådd ålder av 18
år skriftligen därom förordnat, 1.
om hans närmaste anhöriga 1.
annars närstående begärde det och
den avlidne själv icke annorlunda
bestämt. Lagförslaget antogs av
1925 års kyrkomöte, dock med
den ändringen, att kyrka icke
skulle få upplåtas för borgerlig
begravning. Lagförslagets öde är
således ännu oavgjort. — Likens
undanskaffande har i regel skett
antingen genom direkt
gravsättning 1. eldbegängelse (se vid.
Gravskick). I kristna länder
har ända till inemot mitten av
1800-t. i normala fall städse
använts jordande 1.
gravsättning i kyrka (gravkor) 1. å
särskilt invigd begravningsplats (se
Kyrkogård). Vid sagda tid
höjdes i allt flera länder,
väsentligen av hygieniska skäl, kravet på
införande av eldbegängelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
