Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindblom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Lindblom—Linde
550
Lunds studentsångförening, som
under hans ledning förvärvade
ryktet att vara den yppersta
manskören i Norden. Främst
bland hans tonsättningar stå 66
manskvartetter, bland vilka
märkas de kända Stridsbön, Glad
såsom fågeln, Ur Ossians dunkla
sagovärld och Vintern rasat ut.
L. skrev även musiken till den
nuv. kungssången (Ur svenska
hjärtans djup) samt komponerade
solosånger (Livdrabanten m. fl.).
— 3. Johan August L., f.
1865, d. 1923, bokförläggare,
grundade 1893 i Köping J. A.
Lindblads förlag, vilket,
1911 överflyttat till Uppsala och
1913 ombildat till a. b., främst
utgivit religiös litteratur samt
biografiska och
populärvetenskapliga verk. — 4. A x e 1 L., f. 1874,
ingenjör, uppfinnare av
elektro-metallurgiska ugnar, bl. a.
svenska elektriska masugnen.
Lindblom. L Jakob
Axelsson L., f. 1746, d. 1819, prof, i
Uppsala 1779, biskop i Linköping
1786, ärkebiskop 1805. L., som
aldrig ägnat sig åt teologiska
studier, företrädde en
rationaliserande uppfattning av kyrkoläran,
var en smidig konjunktur poli tiker
och lade stor vikt vid ämbetets
värdighet och yttre ståt men
ivrade också ss. stiftschef för
höjande av prästerskapets bildning och
för Bibelns spridning. Under hans
tid utkommo ny katekes (1810)
och ny kyrkohandbok (1811). — 2.
Johannes L., f. 1882, teolog,
docent i exegetik i Uppsala 1909,
prof, i Åbo 1924. Förutom
fack-avhandlingar, bland vilka märkas
Das ewige Leben (1914) samt
Kanon och apokryfer (1920), har
L. utgivit ett stort antal
populärvetenskapliga arbeten, bl. a.
Handbok till Nya testamentet
(1917 ff.). — 3. Ger har d L., f.
Otto Lindblad. Teckning av G. Salomon.
1887, etnograf, t. f. föreståndare
för Riksmuseets etnografiska
avdelning sedan 1923. Har 1910—-12
och 1920 företagit forskningsresor
till Kenya och Uganda, vilkas
resultat han publicerat i ett
flertal arbeten, bl. a. The Akamba in
British East Africa (1916;
utvidgad uppl. 1920). Han har även
utgivit en översikt över Afrikas
upptäcktshistoria (1924). — 4.
A n d r e a s L., f. 1889, broder till
L. 2, konsthistoriker, 1910
amanuens i Stat. hist. mus., vars
medeltidsavdelning han nyordnat,
1916 docent och 1925 prof, vid
Stockholms högskola. L:s
forskningar beröra huvudsaki. svensk
medeltidskonst (La peinture
go-tique en Suède et en Norvège,
1916, Den heliga Birgitta, 1918,
m. fl.) och 1700-t:s skulptur och
inredningskonst (Fransk
barock-och rokoko skulptur i Sverige,
1923, Jäcques-Philippe
Bouchar-don, 1924).
Linde. 1. Se Lindesberg. —
2. Socken i Gotl. L, jämte
Fard-hem och Lojsta pastorat i Visby
stift. 445 inv. -—- Kyrkan är, med
undantag för det något senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
