Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindmark ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Lindmark—Lindschöld
562
Lindmark. 1. K n u t S e v e L.,
f 1838, d. 1892, civilingenjör,
särskilt bekant ss. skapare av
Kata-rinahissen (1883) och
Brunke-bergstunneln (1886) i Sthlm. —
2. T o r e L., f. 1872, civilingenjör,
1897-—1914 anställd vid a. b. De
Lavals ångturbin, 1914—15 chef
för handelshuset Ångturbin Laval
i Petersburg, 1915—17
överingenjör vid a. b. Vapor ackumulator,
från 1917 prof, i ångteknik vid
Tekn. högskolan.
Li’ndner, T h e o d o r, f. 1843,
d. 1919, tysk historiker, prof, i
Münster 1876, i Halle 1888—1913.
L. har särskilt ägnat sig åt
Tysklands medeltidshistoria (bl. a.
Die deutsche Hanse, 1899,
Welt-geschichte seit der
Völkerwan-derung, 9 bd, 1901—16).
Lindome, socken i Hall. 1.,
jämte Tölö och Älvsåker pastorat
i Göteborgs stift. 2,805 inv.
Lindorm (isl. linnr, orm),
sagoväsen i form av en oftast
övernaturligt stor orm. Begreppet
förekommer tidigt i folkvisan, i
senare tid även i sägner. En
särskild sort av L. kallas även
hjul-orm; den säges genom att bita
sig i stjärten kunna rulla som ett
hjul.
Lindorm, Erik, f. 1889,
författare, har utgivit
diktsamlingarna Tal till mitt hjärta (1912),
Min värld (1918), Domedagar
(1920) och Bekännelser (1922). L.
är en av de främsta
representanterna för den yngre svenska
lyriken och har särskilt framträtt
som skildrare av stockholmsk
ar-betarmiljö. Som kåsör har L.
varit verksam bl. a. i
Social-Demo-kraten och Svenska Dagbladet.
Li’ndos, stad på Rodos, med
ruiner av ett berömt
Atena-tempel.
Lindqvist. 1. Herman L., f.
1863, socialdemokratisk politiker,
urspr. möbelsnickare, ordf, i
Landsorganisationen 1900—20,
led. av socialdemokratiska
partistyrelsen 1905—20. L. spelade en
betydande roll som organisatör av
storstrejken 1909. Led. av A. K.
sedan 1906, har han varit talman
1918—21 och från 1924. Han var
socialminister 1921—23. L. har
deltagit i en mängd
kommittéarbeten, har varit socialfullmäktig
1913—21 och sedan 1923 samt är
telegraffullmäktig sedan 1923.
1919—20 styrelseled. i
Internationella arbetsbyrån. — 2. Gustaf
L., f. 1872, författare,
borgmästare i Mariefred 1906. L. har under
pseud. Mari Mihi utgivit bl. a.
reseskildringar och
Uppsalahisto-rierna Studentens lyckliga dar
(1906).
Lindroth. L Knut L., f. 1873,
skådespelare, teaterledare, har
sedan 1905 berest svenska
landsorten med eget sällskap, som
särskilt uppehållit den klassiska
repertoaren. — 2. Hjalmar L.,
f. 1878, språkforskare, prof, i
nordiska språk i Göteborg 1919,
sedan 1917 sekr. och arbetsledare
vid Institutet för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs
högskola. L. har utgivit ett
flertal arbeten, särskilt rörande
ortnamn i Göteborgs- och Bohus län.
Lindsay [li’nnsi], W a 11 a c e,
f. 1858, skotsk språkforskare,
prof, i S:t Andrews 1899, har
särskilt behandlat det förklassiska
och efterklassiska latinet. Bland
L:s arbeten märkas editioner av
latinska författare och The Latin
language (1894).
Lindsborg, stad i Kansas, För.
Stat., vid Smoky Hill River.
2,400 inv., flertalet svenskbördiga.
I L. ligger Bethany College (se
d. o.). L. grundlädes av svenskar
1869.
Lindschöld, Erik, f. 1634, d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
