Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linjefartyg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Linköpings blodbad—Linköpings domkyrka
572
Linköpings domkyrka. Koret.
i Linköpings stift.
Förläggningsort för Första och Andra
livgre-nadjärregementena samt Östgöta
trängkår. — L. driver en
betydande handel, särskilt
livsme-delsexport. Industrin sysselsatte
1923 1,979 arbetare vid 72
arbetsställen. Bland större företag
märkas L:s armatur- och
metallfabriks a. b., grundat 1915; a. b.
Svenska järnvägsverkstäderna
(vid Tannefors, s. om L.), grundat
1907; Elgeverken (se d. o.);
Mellersta Sveriges sockerfabriks a. b.
(råsockerbruk) ; bryggeri och
flera möbelfabriker. Reguljär
ång-båtsförbindelse upprätthålles med
Stockholm samt utefter Göta, och
Kinda kanaler. L. beröres av ö.
stambanan, Mellersta
Östergötlands järnvägar och östra
centralbanan. — Historia. L. var urspr.
östgötarnas tingsställe och en
viktig handelsplats samt blev på
1100-t. biskopssäte. Kring detta
uppväxte sedan en stad, som fick
en starkt kyrklig prägel.
Reformationen medförde ekonomisk
nedgång för L., som dock förblev
Östergötlands kulturella centrum.
Sedan L. på 1870-t. fått bättre
kommunikationer, har det snabbt
utvecklats, särskilt genom S:t
Lars sockens inkorporering 1911.
— Om riksdagen i L. 1600 se
Linköpings blodbad.
Linköpings blodbad kallas
den blodiga räfst, som hertig Karl
på riksdagen i Linköping 1600
höll med de rådsherrar och andra
stormän, som förblivit Sigismund
trogna. Inför en utomordentlig
ständerdomstol uppträdde
hertigen själv som åklagare och
anklagade herrarna för förrädiska
stämplingar och brott mot
Söderköpings riksdags beslut (av 1595).
Domen, som löd på halshuggning,
drabbade riksråden Erik Sparre,
Ture Bielke, Gustav och Sten
Banér samt knekthövitsmannen
Bengt Falk. De övriga erkände sig
skyldiga och benådades. Genom L.
bröts den tendens till rådsvälde i
medeltida anda, som kännetecknat
1500-t:s slut.
Linköpings domkyrka, ett av
vårt lands märkligaste
arkitekturminnesmärken, är en treskeppig
hallkyrka av kalksten med kor,
omgivet av omgång och tre kapell.
— Den nuv. kyrkan, som föregicks
av en mindre anlägging av Gamla
Uppsala domkyrkas typ från
omkr. 1100 (rester påträffade vid
av S. Curman och A. L. Romdahl
ledda undersökningar 1911—16),
påbörjades omkr. 1230. Sedan ett
romanskt kor och delar av
långhuset uppförts i en stil, som visar
inflytande från Magdeburgdomen
och förbindelse med Gotland,
fortsattes långhusbygget omkr. 1250
med förändring av den urspr.
basilikala anläggningen till
hall-kyrka, samtidigt som ett starkt
inflytande från engelsk unggotik
gör sig gällande i utsmyckningen
(t. ex. väggarkaderna i det inre).
Under 1300-t:s förra hälft
full
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
