Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungarum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Lj ungby—Lj unggren
660
re i teckning vid Konstakademin
i Sthlm och utnämndes 1780 till
medaljgravör vid Myntverket.
Hans porträttmedaljer äro
bekanta för träffande likhet; ibland
tyngas hans arbeten av en något
sökt elegans, ofta ock av för
många välarbetade dräktdetaljer.
Ljungby. 1. Socken i Hall. L,
jämte Alvshög pastorat i
Göteborgs stift. 1,455 inv. — 2.
Socken i Kalmar 1., jämte Hossmo
och S:t Sigfrid pastorat i Växjö
stift. 3,640 inv. — 3. Socken i
Kronob. 1., jämte Angelstad och
Kånna pastorat i Växjö stift.
4,160 inv. — 4.
Municipalsam-hälle och köping i L. 3, invid
Lagan. Kommunal mellanskola,
gjuterier, tegelbruk, mekaniska
verkstäder m. m. 2,925 inv. — 5.
Se Munka-Ljungby. — 6.
Se Trolle-Ljungby. — 7.
Se Östra Ljungby.
Ljungby hed, ljunghed i
Rise-berga skn, Kristianst. 1., till 1923
mötesplats för Norra skånska
infanteriregementet.
Ljungbyholm — Karlslunda
järnväg (L. C. J.), en 18,1 km.
lång järnväg från Ljungbyholm
vid Kalmar—Tor sås järnväg till
Påryd i Karlslunda skn. Spårvidd
0,891 m. öppnad för trafik 1908.
Äg. Ljungbyholm—Karlslunda
nya järnvägs a. b.
Ljungby horn och pipa, ett
silverbeslaget dryckeshorn och en
visselpipa av elfenben, bägge av
medeltida ursprung, vilka
förvaras å Trolle-Ljungby i Skåne. En
gammal, även till andra orter
knuten sägen, som först
omnäm-nes av Linné i hans Skånska resa,
uppger, att hornet och pipan
härröra från trollen, som höllo till
under den i närheten av slottet
ännu synliga Maglestenen. Det
väsentliga draget i sägnen är, att en
riddare frestas av trollen med en
dryck ur hornet; han varnas av
en bergtagen flicka och flyr med
hornet och pipan. Hemkommen
drabbas han av trollens
förbannelse och dör snart.
Ljunggren. L Gustaf L., f.
1823, d. 1905, litteraturhistoriker,
prof, i Lund 1859—88,
universitetets rektor 1868 och 1875—85, led.
av Sv. akad. 1865. Bland L:s
arbeten märkas Svenska dramat intill
slutet af sjuttonde århundradet
(1864), Smärre skrifter (3 dir,
1872, 1879 och 1881), det stora
verket Svenska vitterhetens
häf-der efter Gustaf III:s död (5 bd,
1873—95) samt Svenska
akademiens historia 1786—1886 (2 bd,
1886). L:s författarskap är
banbrytande genom hans sinne för
den historiska utvecklingen. — 2.
Carl L., f. 1858, industrimän,
verkst. direktör för Ljunggrens
verkstads a. b. i Kristianstad
1890—1918, liberal led. av A. K.
1903—1907, har ivrigt arbetat för
hantverkets höjande. L. är sedan
1905 ordf, i Sveriges
Hantverks-organisation och är grundare av
Hantverksinstitutet i Sthlm. — 3.
E v a 1 d L., f. 1865, biblioteksman,
son till L. 1. L., vilken 1894—
1903 tillhörde redaktionen av Sv.
akad:s ordbok, blev 1918
överbibliotekarie vid
universitetsbiblioteket i Lund. Han har bl. a. utgivit
Lejonkulans dramer (1—5, 1908
—12). — 4. Elof L., f. 1869,
nykterhetsman, publicist, har
bl. a. redigerat Blå bandet sedan
1899, Närkestidningen sedan 1903
och 1922 förbudsvännernas organ
Förbudsomröstningen. L. tog 1896
initiativet till S. S. U. H.
Frisinnad led. av F. K. 1911—18 och
av A. K. sedan 1925. — 5.
August L., f. 1874, den föreg:s
broder, nykterhetsman,
folkskollärare i Sthlm 1901—09, direktör
i Centralförbundet för nykterhets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
