- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
667-668

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

667 Ljusbåge—Ljuskopiering 668

ämnes brytningsindex är, desto
större säges dess optiska täthet
vara. En ljusstråle, som infaller
vinkelrätt mot gränsytan,
passerar denna obruten. Öm en från
glas kommande stråles
infallsvinkel är 41°, blir brytnings vinkeln
i luft 90°, d. v. s. strålen utgår
längs gränsytans plan,
överskri-des denna infallsvinkel,
gräns-vinkeln, kan L. ej längre ske:
strålen totalreflekteras. — L.
beror på ljusets (se d. o.) olika
fortplantningshastighet i olika
media. Strålen r (fig. 2) träffar
gränsytan, då r, hai’ hunnit till c,
intränger i det tätare mediet och
får där en mindre hastighet. Då r,
hunnit fram till gränsytan, har r
endast framträngt till d.
Resultatet blir en vridning av vågfronten
och därmed L. — L. sker endast
med en del av ljuset, en annan del
reflekteras (se Reflexion).
Om ljuset innehåller strålar av
olika våglängd, sker samtidigt
med L. dispersion (se d. o.). Jfr
även Dubbelbrytning, Lins
och Prisma.

Ljusbåge, se Elektrisk
ljusbåge.

Ljusbågsugn, se
Elektriska ugnar.

Ljusdal. L Socken i Gävleb. 1.,
jämte L. 2 församling och
pastorat i Uppsala stift. 9,175 inv. —
2. Köping i Gävleb. L, vid Ljusnan
och n. stambanan. Utgångspunkt
för statsbanan till Hudiksvall och
bilbussrouter till Härjedalen.
Kommunal mellanskola. 1,930
inv. — 3. Tingslag i V.
Hälsinglands domsaga, Gävleb. 1.,
omfattande socknarna Ljusdal, Ramsjö,
Färila-Kårböle och Los samt
Ljusdals köping.

Ljusdunkel, se C 1 a i r o b
-s c u r.

Ljuselektriska fenomen, se
Fotoelektriska f e n
o

m e n. L. betecknar spec.
Hall-wachseffekten (se d. o.).

Ljusenheter, enheter för
ljusstyrka (se F o t o m e t r i). Den
vanligaste är Hefnerlampan. Som
enheter för belysning, ljusström
och ljusmängd användas lux,
lumen och lumensekund.

Ljusfilter, ett absorberande
skikt för dämpning 1. urval av
vissa våglängder i ett spektrum,
består av en lösning av ett
färgämne i planparallella 1.
kilforma-de kärl, av färgade gelatinskikt
1. i massan färgat glas. L. har stor
betydelse inom fysik, kemi och
fotografi. I den senare användas
spec. gula L. (gul skivor) för
att dämpa bromsilvrets
övervägande känslighet för blått. Även
rent gråfärgad gelatin (g r å k i
-lar) har stor användning inom
fotometri och sensitometri.

Ljusfors, träsliperi, sulfat- och
sulfitfabrik och pappersbruk i
Kullerstads skn, östergötl. 1. Äg.
Fiskeby fabriks a. b.

Ljusgårdsbildning,
hala-t i o’ n, visar sig som utbredning
av starkt belysta partier i en
fotografisk bild och beror huvudsaki.
på ljusets totalreflexion mot
glasets (1. celluloidens) bakre yta. I
ljusgårdsfria (a n t i h a 1
o-)plå-tar gjutes mellan gelatinskiktet
och glaset 1. å glasets baksida ett
absorberande skikt. Hos film är
L., på grund av dess ringa
tjocklek, föga märkbar.

Ljushult, socken i Älvsb. L,
jämte Sexdrega, Roasjö och
Hilla-red pastorat i Göteborgs stift.
910 inv.

Ljuskopiering, metod för
fotografisk kopiering av ritningar
o. d. Vid L. betjänar man sig i
regel av ferrisalters egenskap
att vid belysning övergå i
ferro-salter, varvid i olika fall blåa (se
Blå kopiering) 1. svarta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free