Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusredskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Ljusredskap
676
av en väggplåt med en slät, vanl.
av driven ornering omgiven
buckla i mitten för ljusets
reflekterande, nedtill korta ljusarmar och
upptill vanl. en mindre plåt.
Ljuskronorna, tidigast av malm,
senare av mässing, ha en 1. flera
rader S-formiga ljusarmar,
utgående från en rikt profilerad
mittstam, nedtill avslutad av en
stor kula, upptill ofta krönt av en
dubbelörn. De erhålla med tiden
ofta en rikedom av blomformiga
prydnadsarmar. Dessa typer
fortlevde även under 1700-t. Redan
under 1600-t. förekommo dock,
särskilt i hemmen, därjämte
ljuskronor med lövformiga
prydnader av slipat glas på en
mässings-ställning, och under rokokon
blev denna form förhärskande.
Typiska för denna stilepok äro
även ljusstakar och små
ljusarmar (appliquer) i svängda,
osymmetriska växtformer. Silver
och försilvrade 1. förgyllda
metaller blevo nu vanliga material;
även fajans och porslin kommo
till användning. — Under
gustaviansk tid och e m p i r e n
förändrades formen på
glaskronorna till en vid ring med Ijus-
Ljuskronor. Fr. v. Romansk järnkrona. — Gotisk malmkrona. — Barockkrona av
mässing.
en madonnabild i mitten. Ett slag
av L. är även den vid kyrkliga
förrättningar brukade
proces-sionsstaven (se d. o.). — Under
renässansen och barocken
erhöllo dessa former av L. en
rik utbildning. Särskilt i
Italien återupplivades dock även
antika former, ss. kandelabern,
och dekorationsmotiv. I Sverige
fortlevde i stort sett gotikens
former under 1500-t., och först under
följande årh. göra sig nya
impulser gällande. Det vanligaste
materialet var under 1600-t :s förra
del malm, under dess senare del
mässing, ofta med driven och
pun-sad ornering. Ljusstakarna voro
ofta flerarmade (armstakar).
En vanlig typ är malmstaken med
platt fot, balusterformigt skaft
och drakformiga armar..
Mäs-singsstakarna ha ofta spiralvridet
skaft och hög blomsterornerad fot.
Även tenn blev under 1600-t. ett
vanligt material för ljusstakar.
Ljusarmarna, som förekommo
under medeltiden men först nu bli
vanliga, ha vanl. formen av en på
mitten vinkelböjd ljusstake. De
vid denna tid först framträdande
ljusplåtarna 1. lampetterna bestå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
