Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lloyd George ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Lloyd George
682
Edward L., vars kaffehus vid
Lom-bard Street i London i slutet av
1600- och början av 1700-t. blev
samlingsplats för skeppsmäklare
och assuradörer. Dessa flyttade
1774 sin verksamhet till börsen
men bibehöllo namnet Lloyd’s för
sitt sällskap, vars nuv. namn är
Corporation of Lloyd’s
[kåpåre’j-sjon åw-]. Det idkar som sällskap
ingen försäkringsverksamhet, utan
alla affärer avslutas av
medlemmarna var för sig. Dess
klassi-ficeringsutskott bildar sedan 1834
ett självständigt institut, Lloyd’8
Register of British and foréign
shipping [re’djistø åw bri’ttisj
and få’rrin sjfpping]. Se
Klas-sifice ring ssällskap.
Lloyd George [låjd djå’dj],
David, f. 1863, brittisk
politiker. Tidigt faderlös, uppfostrades
L. i Wales hos sin morbror, en
baptistisk skomakare, blev
biträde på ett advokatkontor och erhöll
1884 advokatkompetens. L., som
tidigt utvecklade lysande
talekonst och slagfärdighet, invaldes
1890 i underhuset, där han blev
en uppmärksammad debattör och
bl. a. oförskräckt bekämpade
krigspolitiken mot boerna. Vid
liberalernas seger 1905 blev L.
handelsminister. 1908
finansminister, föreslog han en
skattereform, som ålade de förmögna stora
offer och åsyftade ett steg mot
social utjämning. Förslaget vann
stor popularitet bland de breda
lagren. Förkastat av överhuset,
blev det efter nya val 1910
antaget, sedan det givit upphov till
en strid om överhusets vetorätt
(jfr A s q u i t h). En omfattande
arbetarförsäkring genomdrevs
1912 av L. trots starkt motstånd.
Den utrikespolitiska spänningen
med Tyskland sökte L. mildra,
<‘huru han under Marock okrisen
1911 genom ett berömt tal givit
David Lloyd George.
Tyskland en skarp varning och
betonat Englands avsikt att till
det yttersta hävda sin ställning
ss. stormakt. Kränkningen av
Belgiens neutralitet gjorde L. till
övertygad anhängare av Englands
krigspolitik 1914, och han blev
genom sin energi vid
organiserandet av krigsförvaltningen snart
själen i Englands krigiska
ansträngningar. För utgifterna
sökte han täckning genom starkt
ökade skatter och krigslån samt
genom finansiellt samarbete med
de övriga allierade. En
riksför-svarslag 1915, Defence of the
Realm Act, mobiliserade landets
industriella resurser. I Asquiths
koalitionsministär 1915 blev L.
ammunitionsminister, och han
efterträdde 1916 lord Kitchener
ss. krigsminister. Den bristande
effektivitet, varmed kabinettets
krigsutskott arbetade, väckte
emellertid L:s missnöje, och en
skarp brytning uppstod mellan L.
och Asquith, vilket ledde till L:s
upphöjande till premiärminister
1916. L. skapade nu ett
krigs-kabinett på 4 led., upprättade
flera nya departement och förde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
