Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lollarder - Lolo - Lom, socken - Lom - Lombard - Lombardi, Pietro - Lombardiet - Lombardus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Lolo—Lombardus
720
garder och beginer besläktad, för
kätteri misstänkt sekt i
Nederländerna vid 1300-t:s början.
Namnet överflyttades på 1380-t.
ss. liktydigt med ”kättare” på
Wycliffes vänner och anhängare,
vilka sedan blivit namnets
egentliga historiska bärare. De voro en
tid mycket talrika och utsattes
från 1400 för allt svårare
förföljelser, vilka tvingade dem att
verka i hemlighet. I början av
1500-t. synes rörelsen åter ha
tilltagit och blivit en direkt
anknytningspunkt för reformationen.
Lolo, infödingsfolk i
bergstrakter i de kinesiska
provinserna Kueichou, Yünnan och s.
Si-chuan, som av sondiga
betraktades som urinvånare men som till
sin äldre historia är föga känt.
L. talar ett med tibetanska
besläktat språk och skiljer sig i
sina seder betydligt från de
kringboende kineserna.
Lom, socken i övre
Gudbrands-dalen, Opland fylke, Norge, med
treskeppig stavkyrka från 1200-t.
Lom. 1. Se Ära. — 2. Se
Lommar.
Lomba’rd, person från
Lom-bardiet. — De norditalienska
affärsmän, som under medeltiden
slogo sig ned i olika städer och
där bedrevo affärer, kallades vanl.
L. Om dem vittna namn som
L o m b a r d Street [lå’mmbod
strit] i London och
Lo’mbards-b r ü c k e i Hamburg. L. fick
även bet. pantlåneinrättning,
pantbank. Därav 1 o’ m b a r d
-lån, lån mot säkerhet av varor 1.
vissa slags värdepapper, vanl.
aktier och obligationer, samt
1 o’ m b a r d r ä n t a, räntan å
lombardlån.
Lomba’rdi, P i e t r o, d. 1515,
och hans söner Antonio, d.
1516. och Tu 11 io, d. 1532,
italienska arkitekter och
bildhugga
re, verksamma i Venedig. Den
förstnämnde byggde det ståtliga
renässanspalatset
Vendramin-Ca-lergi (se ill. till
Byggnadskonst sp. 851), tillsammans
uppförde de den lilla, sällsynt
ädelt utsmyckade kyrkan Santa
Maria dei Miracoli (se ill. till
Byggnadskonst sp. 851). I
sina skulpturer, bl. a. en hel del
gravvårdar (jfr L e o p a r d i),
företräda de en typiskt
vene-tiansk renässanstil.
Lombardi’et, ital. Lombardia,
landskap i n. Italien mellan Po
och Alperna, omfattar prov.
Man-tua, Brescia, Bergamo, Cremona,
Milano, Sondrio, Como och Pavia.
5,1 mill. inv. Jordbruket (ris,
majs, vete) är utomordentligt
givande, silkesmaskaveln är
viktig. L. utgör Italiens förnämsta
industriområde. —■ Historia. L.
bär namn efter langobarderna,
som 568 erövrade n. Italien och
som innehade L. till 774, då det
införlivades i Karl den stores
välde. Efter dettas delning ett
län under de tyska konungarna,
råkade L. sedermera i
upplösning. Fria stadsrepubliker
upp-kommo och sammanslöto sig till
Lo m bar diska
stadsförbundet. De främsta, Milano
och Mantua (se dessa ord), blevo
mäktiga hertigdömen. De
till-föllo Österrike resp. 1713 och
1708 och bildade sedan
öster-r i k i s k a L. Efter att ha tillhört
olika av Napoleon I:s italienska
statsbildningar blev L. jämte
Venetien 1814 ett österrikiskt
lyd-konungadöme, Lombardiet-Venetien. 1859 avträddes L.
till Sardinien för att ingå i det
enade konungariket Italien. Om
L. under Österrikes välde se It a
-lien sp. 1600 ff.
Lomba’rdus, se Petrus
Lombardus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
