Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London - London, Jack - Londondeklarationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
London—Londondeklarationen
740
sjöhandel. Efter romerska väldets
fall omkr. 400 gick L. starkt
tillbaka men utvecklades efter 600-t.,
då det tillhörde Mercia (se d. o.),
till en betydande handelsplats och
blev 604 biskopsdöme. Staden
härjades stundom av danska
vikingar och erövrades 1013 av
Sven Tveskägg. Vilhelm
Erövra-ren utfärdade 1066 L:s första
kända privilegiebrev och lät 1078
bygga fästet Tower. Efter denna
tid har L. varit Englands främsta
handelscentrum, och där
upprättade tyska köpmän ett faktori,
Stahlhof (se Han sa). Under
Tudorätten ökades den materiella
blomstringen, bl. a. genom
inrättandet av L:s börs, Roy al
Exchange (1565), och genom
handeln med främmande kolonier
(främst genom det Ostindiska
kompaniet). 1665 bortryckte en
pest omkr. 100,000 inv., och 1666
ödeläde en eldsvåda större delen
av L. Staden förlorade nu sin
medeltida karaktär, stenhus
uppbyggdes och ett flertal kyrkor
uppfördes av Wren (se d. o.).
Under 1700-t. gick L. om Paris i
fråga om folkmängd. Den snabba
tillväxten av folkmängden visas
av följande siffror: 62,000
(1530-t.), 224,000(1605), 460,000(1661),
865,000 (1801). Utvecklingen har
medfört, att City (det
ursprungliga L.) avfolkats: 128,000 inv.
(1801), 14,000 inv. (1921) , medan
förstäderna enormt utvecklats. —
I L. ha sedan 1800-t. hållits
viktiga politiska konferenser (se
Londonprotokollen och
Londondeklarationen).
Där ingicks fördraget av 26 april
1915 om villkoren för Italiens
(se d. o. sp. 1610) deltagande i
världskriget. Efter världskriget
ha många konferenser hållits i L.,
bl. a. en juli—aug. 1924, då den
s. k. Dawesplanen för Tysklands
skadeståndsavbetalning antogs.
London [lo’ndan], Jack, f.
1876, d. 1916, nordamerikansk
författare, förde länge ett
kringflackande äventyrarliv som
guld-grävare, matros o. s. v., bosatte
sig senare i Kalifornien som
journalist och författare. L:s arbeten,
som blivit utomordentligt
populära, äro huvudsaki. djur- och
vildmarksskildringar: The son of
the wolf (1900; Vargens son,
1912), White fang (1907;
Varghunden, 1908), The call of the
wild (1903; Skriet från
vildmarken, 1907), The sea wolf (1904;
Varg-Larsen, 1909) m. fl.
Londondeklarationen. På
andra fredskonferensen i Haag
(1907) undertecknades bl. a. en
konvention om upprättande av
mellanfolklig appellationsdomstol
i prismål. Särskilt för att vinna
enighet om de regler, efter vilka
den nya domstolen skulle döma,
och därmed möjliggöra
konventionens ratificering, sammanträdde
dec. 1908 i London en konferens,
vari deltogo stormakterna,
Nederländerna och Spanien. Febr. 1909
nåddes enighet om en
deklaration, som reglerade de viktiga
instituten blockad (se d. o.) och
krigskontraband (se
Kontraband), frågorna om
neutrali-tetsvidrigt understöd (se
Neutralitet), flaggbyte, fartygs
och varors fientliga egenskap,
konvoj er ing, motstånd vid
visita-tionsrättens utövande (se V i s i
-tation) samt skadestånd. L.
blev icke ratificerad, då den,
fastän godkänd av engelska
underhuset, förkastades av överhuset.
Vid världskrigets utbrott
förklarade emellertid tyska regeringen
L. gällande, under förutsättning
att dess regler ej åsidosattes av
motparten. Brittiska regeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
