Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ludvig, tyska konungar - 2. Ludvig barnet - 3. Ludvig av Bayern - Ludvig (IV) av Bayern - Ludvig, konungar av Ungern - Ludwig - 1. Otto Ludwig - 2. Karl Ludwig - 3. Alfred Ludwig - Ludvig Amadeus - Ludwigsbergs verkstad - Ludwigsburg - Ludwigshafen - Ludvika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Ludvig—Ludvika
800
L:s tid, då styrelsen fördes av
ärkebiskop Hatto av Mainz,
inträdde en allmän upplösning. — 3.
L. av B a y e r n, se L u d v i g,
tysk-romersk kejsare.
Ludvig (IV) (ty. Ludwig) a v
Bayern, tysk-romersk kejsare,
av wittelsbachska huset, d. 1347,
1314 tysk konung, kej sar krönt
1328, sedan han besegrat en
mot-konung, Fredrik den sköne. L.
sökte hävda kejsardömets
rättigheter i en skarp strid med påven
Johannes XXII (se denne).
Ludvig (ung. Lajos), konungar
av Ungern (se d. o.).
Ludwig [lo’dvi3L 1. O 11 o L.,
f. 1813, d. 1865, tysk författare.
Det mesta i L:s rika produktion
utgöres av skisser och
ofullbordade arbeten (bl. a. dramat
Agnes Bernauer, med vilket han
var sysselsatt i 30 år); bland det
fullbordade märkes den
thü-ringska bondenovellen Die
Heite-rethei (1855) och romanen
Zwi-schen Himmel und Erde (1857;
Emellan himmel och jord, 1858,
flera senare sv. övers.), en
storslagen, dramatiskt komponerad
berättelse med levande
människoskildring. L. sysslade även med
ofruktbara teoretiska reflexioner,
framför allt om Shakspere. — 2.
Karl L., f. 1816, d. 1895, tysk
fysiolog, prof, i fysiologi i Leipzig
1865. L:s stora betydelse låg i
hans förmåga att ge goda idéer
till undersökningar åt sina
lärjungar. Under hans ledning
infördes grafisk registrering och
kymo-graf, strömur m. fl. nya
instrument i fysiologin samt upptäcktes
bl. a. spottkörtlarnas innervation
och vasomotoriska centrum. — 3.
A 1 f r e d L., f. 1832, d. 1912, tysk
indolog, 1860 prof, i Prag. Hans
huvudverk är en översättning av
Rigveda (6 bd, 1875—88).
Ludvig Amadeus, hertig av
Abruzzerna (se d. o.).
Ludwigsbergs verkstad, se
Luth & Roséns elektriska
a. b.
Ludwigsburg [lodvigsboTg],
stad i Württemberg, Tyskland,
nära Neckar. Ståtligt slott från
början av 1700-t. Industri av
olika slag. 23,000 inv.
Ludwigsha’fen [lodvi^s-] a m
R h e i n, stad i Rhen-Pfalz,
Bayern, mittemot Mannheim.
Kemisk (Badische Anilin- und
Sodafabrik), maskin- och annan
industri, handel med kol och järn.
Livlig flodfart på Rhen. 90,000
inv. L. anlades 1843.
Ludvika, stad i s. Kopparb. L,
nära sjön Väsman. 4,700 inv. —
Kommunal mellanskola. Lasarett.
Industrin sysselsatte 1923 556
arbetare vid 8 arbetsställen.
Största anläggningarna ägas av
Allmänna Svenska Elektriska
a. b. och a. b. Ludvika ångsåg,
grundat 1918. Inom L.
landskommun ligger Ludvika järnbruk med
lancashiresmedja; äg. a. b.
Ludvika bruksägare, grundat 1900.
L. beröres av Frövi—Ludvika,
Bergslagernas pch
Stockholm-—-Västerås—Bergslagens järnvägar.
L. blev stad 1919 och bildar jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
