Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Lund—Lundberg
858
1452 härjats av Karl Knutsson,
drabbades hårt av reformationen,
då kyrkans egendom indrogs
och de flesta kyrkobyggnaderna
förstördes. Malmö blev Skånes
centrum, och L:s förfall fortgick,
till dess Lunds universitet (se d.
o.) upprättades. Utvecklingen
hämmades länge av krig,
eldsvådor och fattigdom, och först vid
1800-t :s mitt började ett kraftigt
ekonomiskt uppsving. — Slaget
vid L. kallas den ryktbara strid
4 dec. 1676, då svenskarna under
Karl XI och S. Helmfelt vid
Löddeån och på Helgonabacken
besegrade danskarna.
Lund, Henrik, f. 1879, norsk
målare. L:s konst, som
utvecklats under inflytande av Munchs,
utmärkes av en virtuos teknik.
Högst stå hans porträtt (se ill.
till Hamsun), målade med
impressionistisk bredd, koloristisk
djärvhet och träffsäker
karaktäri-stik. Skicklig grafiker, har han
utgivit flera samlingar etsade och
litograferade porträtt.
Lunda. 1. Socken i Sthlms L,
jämte Skepptuna pastorat i
Uppsala stift. 585 inv. — 2. Socken
i Södermani. L, pastorat i
Strängnäs stift. 1,795 inv.
Lundahl, Nils, f. 1858,
skolman, lärare vid folkskola och
högre folkskola i Lund 1878—
1915, statens konsulent för
populärvetenskapliga föreläsningsverk-samheten 1911, inspektör för
sin-nesslöundervisningen 1915,
läroboksförfattare.
Lundariket, stort negerrike i
Afrika, nu delat mellan Belgiska
Kongo och Port. Väst-Afrika. L.
är uppkallat efter det där
härskande bantufolket, kalunda. L.
kallas också Muata Jamvos
rike efter namnet på den
manlige härskaren. Vid hans sida står
en kvinnlig medregent, lukokesha.
Lund. Laurentiuskapellet och
domkyrkan.
Lundberg. 1. Gustav L., f.
1695, d. 1786. målare. Efter
studier för David v. Krafft kom L.
1717 till Paris, där bl. a. Rigaud
och Largillière voro hans lärare.
Under inflytande av Rosalba
Car-riera övergick han till pastellen,
som han snart behandlade med
bländande virtuositet. Han
överhopades med
porträttbeställningar, målade bl. a. Maria
Leszczynska och invaldes genom
K. G. Tessins bemedling 1741 i
franska konstakademin. 1745
återvände han till Sthlm, där han
under en fyrtioårig verksamhet
hann porträttera en mängd av
sina samtida (se bl. a. ill. till af
Acrel, Alströmer, v. F e r
-sen). Han utnämndes till
hovmålare 1750 och till
Konstakademins direktör 1773. — L. är
Sveriges mest typiske
rokokokonstnär. Hans porträtt, som icke
sällan bära spår av massproduktion,
präglas av spirituell men föga
inträngande människoskildring.
Högst når han i sina älskvärda
och graciösa damporträtt, främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
