Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lupin - Lupinos - Lupp - Lupulin - Lupus - Lur, socken - Lur - Lurendreja - Luristán - Lurö skärgård - Lus - Lusern - Lusflugor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Lupinos—Lusflugor
894
(gröngödsling). Sedan L:s mycket
stora kvävebindande förmåga
påvisats (jfr Kvävebakterier),
användas gul L., Lupinus
lu’te-us, och blå L. 1. kaffelupin,
Lupinus angustifoTius, likaledes
till gröngödsling, även i s.
Sverige på kalkfattig sandjord.
Kärnan (fröna) av L. har mycket hög
äggvitehalt och användes till
foder och som kaffesurrogat. L.
odlas även till grönfoder. Frö och
grönfoder kunna dock ej användas
förrän efter utdragande av ett
giftigt bitterämne, vilket eljest
orsakar en sjukdom, 1 u p i n o’ s,
som yttrar sig i bristande
foderlust och gulsot och kan medföra
döden. Fröna utlakas med varmt
vatten, svag kalilut etc.,
grönfoder genom att utsättas för regn
efter slåttern. Som
prydnadsväxter odlas flera arter.
Lupino’s, se Lupin.
Lupp (fr. loupe). Fys. Se
Lins sp. 586. —■ Metall. Liten
smälta (järnklump), som
erhölls vid de äldre
härdsmides-metoderna samt vid puddling.
Lupuli’n, se Humle. — L u
-p u 1 i n s y r a, se H u m 1 e b i t •
t e r s y r o r.
Lu’pus (lat., varg), en form
av hudtuberkulos, vanl.
lokaliserad till trakten kring
näsborrarna. Består i uppträdandet av
karaktäristiska tuberklar, 1 u
-pusknottror, intill
hamp-fröstora, mjuka hudinfiltrat,
omgivna av en rodnad zon, vilka
övergå i sår 1. vårtlika,
småningom sönderfallande bildningar.
Läkningen sker under stark
bind-vävsbildning och skrumpning.
Behandlingen med Finsenljus
måste sträcka sig över åratal och
understödjas med smärre
operationer, skrapningar och etsningar.
Smittfaran är vid enbart L. ringa.
—- L. erythematddes,
hudsjuk
dom av icke tuberkulos natur med
fjällbildning och hudatrofi.
Förloppet är kroniskt.
Lur, socken i Göteb. 1., jämte
Tanum pastorat i Göteborgs stift.
1,850 inv.
Lur. Med. Se Hörlur. —
Mus. 1. Vallur 1. vallhorn,
huvudsaki. i Sverige, Norge och
Finland förekommande
träinstrument utan munstycke, av
varierande form (rakt, böjt i båge
m. m.), för frambringande av
kortare låtar. -— 2. Forntida,
S-format instrument av brons
med munstycke, känt genom flera
bronsåldersfynd kring Östersjön
(särskilt Danmark). L. återger
vid anblåsning de första 12
naturtonerna samt — vid särskild
övning hos den blåsande ■—•
ytterligare ett antal toner under
grundtonen.
Lurendreja (av Ity.
lurrendre-jen), smuggla. —
Lurendreja r e, smugglare.
Luristån, landskap i v.
Persien. Befolkningen, 1 u’ r e r, är
med kurderna besläktade
nomader. Boskapsskötsel, odling av
sydfrukter.
Lurö skärgård, ögrupp mellan
Kållandsö och Näset, skiljer
Dalbosjön från ö. Vänern. L. hör till
Värmland.
Lus, se L ö s s.
Luse’rn, se Af e d i c a g o.
Lusflugor, Pupi’para, en grupp
Tvåvingar med platt kropp,
läderartad hud, mycket korta
antenner och utåtriktade ben med
starka klor. Vingarna äro ofta
förkrympta 1. saknas. L., utom
bilusen, leva på däggdjur och
fåglar, huvudsaki. av värddjurens
hudutsöndringar. Larverna födas
fullvuxna L redan förpuppade. —
Den glänsande bruna h ä s t f 1 u
-g a n, Hippobo’sca equi’na, har
väl utvecklade vingar, förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
