Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lübeck - 2. Stad, tillhörande L. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Lübeck
912
Lübeck med Trave från n.v. (Närmast i fonden Marienklrche.)
från 1500-t., och de gamla
sällsynt rikt utbildade stadsportarna,
främst Holstentor och Burgtor
från 1400-t. Museum med rika
konst- och kulturhistoriska
samlingar från stadens storhetstid,
bibliotek (150,000 bd), inrymt i
den gamla Katharinenkirche,
statsarkiv och många
läroanstalter av olika slag. Handel och
sjöfart äro de viktigaste näringarna.
Industrin omfattar
skeppsbygge-ri, fabrikation av maskiner,
brännvin, tvål etc. — Historia.
Redan under 1000-t. låg en
vendisk handelsplats Buku vid Trave.
Sedan denna förstörts, anlade
greve Adolf II av Schauenburg
1143 i närheten staden L., vilken
hastigt befolkades av inflyttade
tyska köpmän. 1157 nödgades
Adolf avstå L. till Henrik Lejonet,
som här skapade ett nordtyskt
handelscentrum, vilket ersatte det
s. å. förhärjade Schleswig. Genom
Henriks traktater med Gotland
och Sverige beviljades köpmännen
stora ömsesidiga förmåner. L.
tillhörde Gotlandsfararsällskapet,
blev 1226 fri riksstad, tog vid
1200-t:s slut ledningen inom
Gotlandsfararsällskapet och det
vendiska hansaf örbundet samt spelade
en dominerande roll i dettas
nor
diska politik (se H a n s a sp. 443
ff.). För att förebygga ett enigt
och starkt nordiskt rike stödde L.
bl. a. Gustav Vasas befrielsekrig
och betingade sig därför tullfrihet
i Sverige och skyldighet för
svenskarna att endast handla på L.
och Danzig. Dess handelsvälde
började redan då vackla på grund
av dels konkurrensen med de
nederländska städerna och
Hamburg, dels inre strider. 1531
infördes reformationen av
Bugen-hagen, och samtidigt vidtogs en
genomgripande
författningsför-ändring. Den nya demokratiska
regimen under Wullenwever såväl
som L:s nordiska välde störtades
emellertid genom grevefejden (se
d. o.), och i Nordiska sjuårskriget
(se d. o.) lyckades L. ej återta
sin storpolitiska roll. Först vid
1700-t:s slut började L. åter
uppblomstra. 1806 intogs staden
av fransmännen under
Bernadotte och förenades 1810 med
Frankrike men befriades 1813 av
sin nu till svensk kronprins
upphöjde erövrare. 1848 genomfördes
en demokratisk
författningsrevision, och L. ingick 1866 i
Nordtyska förbundet, 1868 i Tyska
tullföreningen och 1871 i Tyska
riket. Handeln har starkt till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
