Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lysmaskinbåt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935 Lyssten—Låckespindlar 936
vilken man på grund av
motorbullret från ett flygplan kan
bestämma riktningen till planet. L.
användas vid luftvärnsartilleriet
(se d. o.) och. vid
luftbevaknings-stationer (se Luftvärn).
Lyssten, se Fosfor escens.
Ly’ster (fr. lustre), glans,
skimmer; iriserande ljusreflexer
i glas 1. fajans, orsakade av
ytterst tunna beläggningar av
metaller 1. metalloxider, framställda
så, att lösningar av
metallresina-ter i eteriska oljor jämte basiskt
vismutnitrat anbringats på glaset
1. glasyren, varefter föremålen
undergått bränning. —
Lyster-g a r n, ett av lång, glansig ull
spunnet garn. — Lystertyg,
en del skimrande tyger, oftast
med bomullsvarp och
kamgarns-inslag. — Lystre’ ra, förse
med L.; göra vävnader o. d.
glänsande genom pressning.
Lysterfjord, se S o g n e
-fjord.
Lysved, multnande ved, som
lyser i mörker på grund därav,
att den genomvävts av
fosforesce-rande svampmycelier (t. ex. av
honungssvamp).
Lysvik, socken i Värml. 1.,
pastorat i Karlstads stift. 3,365 inv.
Ly’thrum, se Fackelros.
Ly’tisk (av grek. ly’sis,
lindring), se Feber sp. 1456.
LiTtken, Kristian Fr ed
e-r i k, f. 1827, d. 1901, dansk
zoolog, prof, i Köpenhamn 1885—99,
utgav arbeten om lägre havsdjur,
fiskar, kräldjur, tandvalar m. fl.
samt läroböcker i zoologi.
Lü’ttich [-ij], se Liége.
Lyttkens, Ivar, f. 1844,
språkforskare, docent i zoologi i
Lund 1870, folkskolinspektör i
Norrköping 1876, kansliråd i
ecklesiastikdepartementet för
ärenden ang. folkundervisningen
1901—11. Urspr. naturforskare,
har L. dock gjort sig mest
bemärkt ss. filolog. Särskilt har han
tills, med prof. F. A. Wulff sökt
utreda viktiga frågor rör. svenska
språkets ljudlära och
rättskrivning. Deras Svensk uttalsordbok
(1889—91) är det förnämsta
svenska arbetet på detta område.
Lytton [li’ttn], se Bulwer.
v. Lü’ttwitz, Walter, f.
1859, frih., tysk general,
utmärkte sig under världskriget
bl. a. i septemberslaget (1915) i
Champagne. Som överbefälhavare
i Berlin dec. 1918 nedslog han de
pågående Spartakusoroligheterna.
1920 var han verksam deltagare i
Kappkuppen (se Kapp).
Lü’tzen, stad i prov. Sachsen,
18 km. s.v. om Leipzig. 4,000 inv.
— Utanför L. utkämpades 6 nov.
1632 mellan svenskarna och de
kejserliga under Wallensteins
befäl det slag, i vilket Gustav II
Adolf stupade. 1907 invigdes ett
minneskapell, ritat av L. I.
Wahl-man, vid Schwedenstein,
nära den plats, där konungen föll.
— Vid L. och byn
Grossgör-schen s. därom besegrade
Napoleon I 2 maj 1813 de förenade
rysk-preussiska arméerna.
v. Lü’tzow, Adolf, f. 1782,
d. 1834, frih., tysk krigare,
upprättade kort före utbrottet av
Preussens krig mot Napoleon I
1813 en frivillig jägarkår, Die
schivarze Schar, som utmärkte sig
mycket i kriget. Den ingick 1815 i
preussiska armén.
Lyx (fr. luxe, av lat. lu’xus),
slöseri, överflöd; överdriven ståt,
prakt. Adj.: 1 u x u r i ö’ s,
1 u x u ö’ s, 1 y x u ö’ s.
Låckespindlar 1.
helgahög-b e n, Opilio-ni’dea, en ordn.
Spindeldjur med kort, oval
kropp och fyra par, mycket långa,
bräckliga ben. En av de i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
