Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långmärken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Långmärken—Lår
946
(Öland), jämte Runsten pastorat
i Växjö stift. 410 inv. — Av den
äldsta, vid 1200-t:s mitt trol. av
gotlänningar uppförda kyrkan
kvarstår det vackra tornet;
resten av kyrkan är från 1794. Vid
Ismanstorp i L. ligger en ansenlig
bygdeborg (se d. o.).
Långmärken, se
överens-märken.
Långnäbbsläktet, se Spovar.
Långrev, se Fiskredskap
sp. 66.
Långrova, se Rysskål.
Långrör, sågverk vid
Söderhamn. Äg. Långrörs a. b.,
grundat 1896.
Långsele. 1. Socken i
Väster-norrl. L, jämte Graninge
pastorat i Härnösands stift. 3,345 inv.
—■ 2. Järnvägsstation i L. 1,
knutpunkt mellan statsbanelinjerna
Bräcke—Boden och L.—Sollefteå.
Långselsforsen, se
Ånger-m a n ä 1 v e n.
Långserud, socken i Värml. L,
jämte Gillberga pastorat i
Karlstads stift. 1,835 inv.
Långshyttan, järnbruk med
masugnar, bessemer-, martin- och
elektr ostål verk, valsverk, smedja,
gjuteri och mekanisk verkstad i
Husby skn, Kopparb. 1. Äg.
Klosters a. b. (se Klosterverken).
Långskallighet, detsamma
som dolikocefali. Se
Bredd-index och K r a n i u m sp. 1290.
Långskepps, riktningen längs
ett fartygs medellinje.
Långskott, se Kortskott.
Långspännare, långskepps
gående timmer å träfartyg med
diagonalförbindningar.
Långstj ärtfiskar, Macru’ridae,
en fam. Mjukfeningar.
Bakre rygg- samt analfenan äro långa
och mötas vid spetsen av den
bakåt avsmalnande kroppen, som
saknar stjärtfena. Hakan bär
vanl. en skäggtöm. De flesta äro
Långst järtfiskar. Skoläst. Längd c:a
1 m.
djuphavsfiskar. Vanligast vid
svenska västkusten är
skolästen, Coryphaenoi’ des (1.
Macru’-rus) rupe’stris.
Långsynthet, detsamma som
översynthet. Se Glasögon och
Öga.
Långtora, socken i Uppsala L,
jämte Härkeberga pastorat i
Uppsala stift. 590 inv.
Långö, munieipalsamhälle i
Augerums skn, Blek. 1. 1,375 inv.
Långön, se L a n g ö e n.
Lånke, se Callitrichaceae.
Lånord, i vidsträckt
bemärkelse ord, som urspr. ej ingå i ett
språks ordskatt utan dit
överförts från andra språk. L. omfatta
dels rena överflyttningar från
främmande språk, citatord
(t. ex. status quo), dels
främmande ord (t. ex. journal,
forcera), som delvis anpassats
efter det lånade språket, dels de
egentliga L., som helt
assimilerats med det inhemska
ordförrådet (t. ex. skola, kyrka).
Dessa senare äro dels allmänt
förekommande, dels begränsade
till vissa kretsar, i vilket fall de
bland de bredare lagren ge
upphov till s. k. folketymologier (se
d. o.). Många L. ha blivit
internationella, t. ex. post, telegraf.
Lår. Anat. Bakre (nedre)
extremiteten från höften till knät.
L. är hos människan koniskt och
övergår utan tydlig gräns i sätet
och höften; framåt bildar
Ijumsk-vecket gränsen mot buken. På L: s
framsida löpa stora kärl och
nerver mellan musklerna. De stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
