Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnus Minnessköld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Mag- och tarmsjukdomar
1076
handlingen en sträng, knapp diet.
— En ofta upprepad inverkan
av skadliga moment, spec.
omåttligt alkoholbruk, leder stundom
till kronisk magkatarr
(gastri’tis chro’nica). Även
otillräcklig tuggning av födan har
härvid sin betydelse. Sekundärt
uppträder åkomman närmast till
följd av försämrad cirkulation
vid en del lever-, hjärt- och
njursjukdomar. Härunder uppträda
inflammatoriska processer i
mag-slemhinnan och en atrofi av
densamma med förstörande av
körtel-epitelet samt med achyli.
Motsatsen, slemhinnehyperplasi, t. o. m.
med polypbildning, kan också
förekomma. Symtomen äro växlande,
ss. aptitlöshet, tryck 1. smärtor i
magtrakten, stundom intensiva
smärtor (gastralgi’, kardialgi’),
obehaglig smak i munnen,
hals-bränna (vid hyperacida
former), rapningar, uppstötningar
och kräkningar. Rubbningarna i
matsmältningen i magsäcken
medföra ofta även tarmrubbningar
med diarré och riklig gasbildning
(meteori’sm). Sjukdomen är ofta
långvarig och kan i svåra fall
orsaka varaktig kraftnedsättning.
Behandlingen är företrädesvis
dietetisk med undvikande av
retande och svårsmält föda. I svåra
fall kunna regelbundna
magskölj-ningar behöva tillgripas. Bristen
på saltsyra och pepsin
ersättes med deras tillförande vid
måltiderna. Vid hyperacida
former ges alkali i form av
bikarbonat 1. alkaliska mineralvatten.
Vissa kurorter med lämpliga
sådana, ss. Karlsbad och Vichy, ha
härvid vunnit stadgat rykte. I
syfte att stimulera
magslemhin-nans körtlar till ökad verksamhet
ges olika bittermedel. —
Vanligast bland magsäckens sjukdomar
är magsåret (u’lcus ventri’-
culi). För dess uppkomst kan trol.
en förefintlig hypersekretion vara
av betydelse. Magsår
förekommer i alla åldrar men är vanligast
mellan 20 och 30 år samt är
vanligare hos kvinnor än hos män.
Såren ha växlande djup och
kunna genomtränga större delen av
magsäckens vägg, ev. efter
inflammatorisk fastlödning till
angränsande organ sträcka sig in i
dessa. Genombrott förekommer av
magsäckens fria vägg,
perforerande magsår, varvid
maginnehåll utrinner i bukhålan
och orsakar
bukhinneinflamma-tion. Under gynnsamma
förhållanden (diet) föreligger en stark
läkningstendens med ärrbildning
och ev. skrumpning, varvid
magsäcken genom indragningar,
strikt u’ re r, kan delas i två
säckar, timglasmage, 1.
hinder, pylo’ russt eno’s, för avflödet
uppkomma. I djupa sår inträffar
lätt anfrätning av kärl, ledande
till magblödningar. Utom i
magsäcken uppträda sår i
tolv-fingertarmens övre del, ulcus
du-ode’ni, samt efter operativt
anläggande av ny magmun i den
därvid använda tarmslyngan, ulcus
pe’pticum jeju’ni. Magsår kunna
förlöpa symtomfritt, men vanl.
uppträda karaktäristiska symtom
omedelbart vid måltiderna 1. några
tim. efter dessa, beroende på
sårets plats, samt ofta
tryckömhet över såret. Därjämte
förekomma ss. hypersekretionstecken
halsbränna och sura
uppstötningar samt kräkningar. Vid stor
blödning uppkräkes av
magsaf-ten omvandlat,
kaffesumpliknan-de blod, blodkräkning
(hae-mateme’sis), och avföringen får
svart, tjärliknande utseende.
Stora blödningar och
perforatio-ner kunna leda till döden. I allm.
stoppar en blödning under svält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
