Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maître ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1093 Maitre—da Majano 1094
ren till kasettbreven, vilka
drottningen beskylldes för att ha
skrivit. — 2. Se Lauderdale.
Maitre [mätr] (fr., av lat.
magister, se d. o.), herre,
husbonde, mästare, lärare. — M a i
-t res se [mäträ’ss],
härskarinna; älskarinna.
Maitrise [mätri’s], fr.,
mästerskap ; benämning på de i äldre tid
till de större franska kyrkorna
knutna körskolorna. M.
upphävdes 1791.
Ma’itreya, en av buddhismens
bodhisattvaer (se Buddha sp.
732), vilken väntas ss. Buddhas
närmaste efterföljare (ett slags
buddhistisk Messias) vid den
närvarande världsperiodens slut,
3,000 år efter Buddha.
Maize’na, se Majs.
Maj (lat. maVus, efter guden
Maius). 1. Femte månaden i den
gregorianska, tredje i den äldsta
romerska kalendern. 31 dagar.
Dess svenska namn är
blomstermånad. Dess första dag
spelar flerstädes i Europa rollen
av sommarens ingåhgsdag (se M.
2). Den är även sedan 1890
arbetarnas internationella
demonstrationsdag. — 2. En till
ceremoniellt bruk avsedd lövruska. Att
m a j a betyder att smycka med
löv och blommor. Bruket ”att
hämta majen” omtalas i
Frankrike redan på 1300-t., men
förebilder till bruket äro kända redan
från antiken. Antingen sätter
man upp löv på bostäder och
uthus 1. reser man en med löv,
blommor och prydnader klädd
stång (majstång), i äldre
tider ett helt träd (maj träd).
Bruket förekommer vid växlande
tidpunkter i större delen av
Europa, dels i anslutning till
sommarens ingång, dels i samband
med skörden. I Sverige brukas
majstången först vid midsommar
(se d. o.). I de gamla danska
landskapen, främst Skåne, ha
likväl åtskilliga majbruk på 1: a maj
bibehållits, ss. ”föra maj i by”,
varvid kransar bäras genom byn
av ungdom, som sjunger maj
-visor (med omkvädet ”Maj är
välkommen” o. d.). På 1500-t.
förekom även i Sverige på 1: a maj
den på andra håll mycket
utbredda seden att uppföra en
pan-tomimisk strid mellan vinter och
sommar. Den personifierade
sommaren, majgreven, förekom i
Landskrona ännu i början av
1600-t. Andra dylika
personifikationer, som flerstädes i Europa
äro mycket vanliga, t. ex. m a j
-brud, -drottning, -kung,
förekomma i svensk folksed vid
andra tillfällen (se Pingst).
Dessa seder torde urspr. haft
magisk betydelse.
Maja, högerbiflod till Aldan,
Sibirien. 1,000 km.
Majako’vskij, Vladimir
Vladimirovitj, f. 1892, rysk
författare. M. har, framför allt
efter den ryska revolutionen,
framträtt med futuristiska dikter,
i vilka han skildrar det moderna
storstadslivet. Han har även för
den futuristiska scenen författat
en grotesk (Mysterium Buff),
vilken blivit en stor publiksuccés.
da Maja’no, M a i a n o,
italienska konstnärer. 1. Giuliano
d a M., f. 1432, d. 1490, arkitekt,
verksam huvudsaki. i Toscana.
M., som var- en av
ungrenässansens mest anlitade arkitekter,
ansluter sig i sin stil närmast till
Brunelleschi och Michelozzo. — 2.
Benedetto da M., f. 1442, d.
1497, den föreg:s broder,
bildhuggare och arkitekt, huvudsaki.
verksam i Florens. Hans främsta
verk som arkitekt är det för Filip
-po Strozzi 1489 påbörjade Palazzo
Strozzi (se ill. till Byggnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
