Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmbäck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Malmbäck—Malmletning
1130
leptiter med stora granit- och
metabasitkomplexer. Stora
malmlagret (huvudmalmen; längd c:a
4,500 m.) består av apatitrika
blodstenar och svartmalmer,
Den-newitzmalmen av apatitrika och
Kaptenslagret av relativt
apatit-fattiga svartmalmer.
Malmkvaliteterna äro huvudsaki. C-malm
med 65—67 % järn och högst
0,35 % fosfor, D-malm med 60—
62 % järn och c:a 0,80 % fosfor.
Den kända malmkvantiteten över
c:a 250 m:s nivå (under högsta
toppen), beräknas till 65 mill.
ton; malmtillgången över 500 m: s
nivå uppskattas till 230 mill. ton.
Fältet bry tes huvudsaki. med
magasinerings- och
skivrasbryt-ning. Vid M. sysselsättas f. n. c:a
1,000 arbetare. — Vid M. finnas
tre sovringsverk och två
anrikningsverk; de senare (vid
Vitå-fors) producera dels mull av
C-malmskvalitet, dels A-slig med
c:a 70 % järn och 0,020 % fosfor.
M. var känt ss. malmförande vid
början av 1700-t., och brytning i
liten skala pågick länge. På
1860-t. började engelsmän bryta
M. Sedan ett första bolag försatts
i konkurs, ett nytt engelskt bolag
byggt järnväg från Luleå samt
thomasprocessen gjort fosforrik
malm begärlig, förvärvades
fyndigheterna efter diverse
transaktioner av det av konsul G. E.
Broms och överste C. O. Bergman
1891 bildade svenska a. b.
Gelli-vare Malmfält, som i och med
statsavtalet 1907 överlät sina
egendomar till
Luossavaara-Kiiru-navaara a. b. •— Enl. statsavtal är
årsbrytningen begränsad till 1,35
mill. ton. — Malmen exporteras
huvudsaki. över Luleå men även
över Narvik.
Malmbäck, socken i Jönköp. 1.,
jämte ödestuga och Almesåkra
pastorat i Växjö stift. 2,115 inv.
Malmedy [-modi’], se Eupen.
Malmen, se M a 1 m s 1 ä 11.
Malmesbury [ma’msbøri], 1.
James Harris, 1:e earl of
M., f. 1746, d. 1820, brittisk
diplomat, framstående led. av
whig-partiet, mot vars sympatier för
franska revolutionen han 1793
trädde i opposition. — 2.
James Howard Harris, 3:e
earl of M., f. 1807, d. 1889, den
föreg:s sonson, brittisk
konservativ politiker, utrikesminister 1852
och 1858—59, nära vän till
Napoleon III, utgivare av farfaderns
dagböcker och brev.
Malmfartyg, se
Handelsfartyg sp. 400.
Malmgren, Robert, f. 1875,
jurist, prof, i statsrätt,
förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt
i Lund 1911. Bland hans arbeten
märkes Sveriges grundlagar med
förklaringar (1921).
Malmgård, benämning på
bor-gerskapets i äldre tid uppförda
sommarbostäder å en stads
malmar (se M a 1 m 4). De voro
verkliga lantgårdar med jordbruk.
Benämningen M. är specifik för
Sthlm, där särskilt under 1600-t.
slottsliknande sådana anlades
(t. ex. Ebba Brahes palats på
Södermalm), i senare tider
enklare (t. ex. August Blanches M.
på Östermalm).
Malmkärragruvorna, se N o r
-berg.
Malmköping, köping i Lilla
Malma skn, Södermani. 1., vid
Mellersta Södermanlands järnväg.
Kommunal mellanskola och
små-skollärarinneseminarium. Snickeri- och möbelfabriker. I
närheten av M. ligger Malm a hed,
till 1921 Södermanlands
regementes övningsplats. M. tillhör
Dun-ker och Lilla Malma pastorat i
Strängnäs stift och har 800 inv.
Malmletning, uppsökande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
