Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manika-vasagar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Manika-vasagar—Manilahampa
1178
artade växter, odlade i stor skala
i tropiska länder. De ha djupt
handkluvna blad och
långsträckta, stärkelserika rotknölar;
de senare förtäras i tropikerna
som rotfrukter. Rotknölarna äro
i färskt tillstånd vanl. giftiga och
måste före förtärandet genom
upphettning befrias från giftet
(blåsyra). Av knölarna beredes
även stärkelse, m a n i o’ k
(man-dio’ca), kassa’va 1.
brasiliansk arrow-rot (jfr Ar
-r o w - r o t). Genom upphettning
av stärkelsen med åtföljande
partiell förklistring (jfr Klister)
erhållas gryn, t a p i o’ k a, som
användas i matlagningen. Av M.
Glazio’vii från Brasilien erhålles
Cearåkautsjuk, numera
dock av ringa betydelse (jfr
Kautsjuk).
Ma’nika-va’sagar (tamul.,
”han, vilkens ord äro rubiner”),
en tamulisk skald, senast på
SOO-t. e. Kr., vilken skrivit en i
Syd-Indien mycket spridd
hymnsamling Ti’ru-va’sagam (”heliga
ord”), i vilken han i hänryckta
ordalag bekänner sig ss. den
nådige Sjivas dyrkare. Utdrag i
Främmande religionsur kunder
(1908), II, s. 641 ff.
Manikei’smen, gnostisk
reli-gionsbildning, uppkallad efter
stiftaren, babyloniern Ma’ni (lat.
Manichae’us), f. omkr. 216, d.
276). M. är väsentl. uppbyggd av
babyloniska och persiska element,
av vilka det viktigaste är den
skarpt utformade dualismen.
Utmärkande för M. är f. ö. den
konsekvent asketiska hållningen
samt den starka
församlingsorganisationen. Anhängarna
delades i de egentliga medlemmarna
(de rättfärdiga 1.
utvalda), för vilka de asketiska
buden gällde i all sin
stränghet, samt den större kretsen 1.
de s. k. åhörarna. M. möttes
mycket snart av motstånd och
förföljelser från persernas sida
(Mani själv blev korsfäst).
Samma blev förhållandet under
araberna. Dessa förföljelser tvingade
manikéerna i det persiska riket
att arbeta i hemlighet. Mera
ostörda kunde de utbreda sig i
det inre av Asien (Turkestan),
där redan Mani verkat och där
blomstrande manikeiska
församlingar bestodo ända till de stora
mongoliska härjningstågen på
1300-t. Från dessa församlingar
ha i våra dagar märkliga fynd
gjorts vid utgrävningar i
kinesiska Turkestan. Ä andra sidan
spreds M. tidigt även åt v. och
vann särskilt under 300-t. på
många håll en betydande
anslutning såväl inom den grekiska
som inom den latinska världen
(jfr Augustinus 1). Dock
ingrepo myndigheterna snart med
hårda åtgärder, varpå rörelsen
gick tillbaka. Rester synas dock
ha hållit sig, spec. • på
Balkanhalvön, ända in i medeltiden och
då påverkat utgestaltningen av
vissa kyrkofientliga rörelser i
Västerlandet (jfr Kat ar er).
Manila, huvudstad på
Filippinerna, på s.v. kusten av Luzon.
Universitet, katolskt
ärkebiskopssäte med katedral från 1500-t:s
slut. M. är en betydande
handelsstad, som i synnerhet exporterar
manilahampa. Tobaksindustri.
285,000 inv. — M. grundades av
spanjorerna 1571.
Manilahampa,
manilla-hampa, a b a c a’, textilvara,
bestående av fibrer ur
bladslidor-na av Mu’sa te’xtilis från
Filippinerna, närbesläktad med och lik
bananplantan (jfr Banan). M.
användes framför allt till
tågvirke. Största delen av
världspro-duktionen kommer från
Filippi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
