Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mareld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217 Mareld—Margareta 1218
tioner söka sig fram mot en
förenklad, dekorativt monumental
stil, starkt påminnande om
pompejanska väggmålningar. De flesta
av dessa målningar, av vilka
några ha mytologiskt innehåll, ss.
Paris’ dom, Hesperiderna, återge
nakna gestalter i enkla,
statua-riska ställningar, placerade i
ideala, arkitektoniskt uppfattade
landskap. I sin stränga
komposition och dekorativa kolorit visa
dessa, att M:s begåvning eg. låg
för monumentalmåleriet, men han
erhöll aldrig mer än en uppgift av
denna art, freskerna i Neapels
zoologiska station (1873), som
dock icke visa hans fulla egenart.
— Av sin samtid var M.
oförstådd, och först på senaste tid har
han, främst genom Afeier-Graefe,
blivit till fullo uppskattad och
betraktad som en av den moderna
konstens banbrytare.
Mareld (av fsv. mar, hav), på
marina planktonorganismers
fos-forescens (se d. o.) beroende
fenomen, som bäst iakttas på
kvällarna och nätterna under
sensommaren. Om havsvattnet sättes i
rörelse, t. ex. med årorna i en
båt, vid vågkammarnas brytning
etc., ser man i vattnet ett
gnistrande 1. mera diffust, vanl.
blå-1. vitaktigt sken. Den
praktfullaste M. i svenska hav orsakas
av Noctilu’ca milia’ris, ett
gelé-artat, klotformigt urdjur (se
Flagellata). Det diffusa
sken, som vattnet självt stundom
synes utsända, framkallas vanl.
av bakterier.
Ma’re Ifberum, lat., se Af a r e
c 1 a u s u m.
Mare’mmer (ital. Maremme,
av lat. mari’tima, belägen vid
havet), sumpiga, osunda trakter på
Italiens västkust, särskilt mellan
floderna Alagra och Volturno.
Toskanska Af. voro i forntiden
tätt bebyggda men avfolkades
genom den på grund av fortgående
kärrbildning alltmer härjande
malarian. Sedan 1700-t. har man
genom torrläggning sökt göra AI.
mera beboeliga.
Mare’ngo, by s.ö. om
Alessand-ria, n. Italien. Vid Af. vann
Napoleon 14 juni 1800 en avgörande
seger över österrikarna.
Mare’nzio, L u c a, f. omkr.
1550, d. 1599, italiensk tonsättare,
särskilt berömd för sina
tonsättningar av madrigaler, som genom
rik och behagfull melodik väckte
samtidens beundran.
Maret [marä’], H u g u e s
Bernard, hertig av B a s s a
-no, f. 1763, d. 1839, fransk
politiker, en av Napoleon I:s
förtrogna, utrikesminister 1811—13.
Marey [marä’], Étienne
J u 1 e s, f. 1830, d. 1904, fransk
fysiolog, prof, i Paris 1867,
till-lämpade ögonblicksfotografering
och kinematografi för studiet av
rörelser (gång, flykt,
projektilers rörelse m. m.) och förbättrade
den grafiska registreringen genom
att för överförandet av
tryckvariationer använda en luftmassa,
instängd mellan
kautsjukmembra-ner (Af : s skrivkapsel). Ett
institut med Af: s namn för
experimentell fysiologisk forskning
upprättades 1898 i närheten av Paris.
Marg, se Af a r g i n a 1.
Margaret [eng. ma’gørit],
Af a r g a r e t a, f. 1882, d. 1920,
kronprinsessa av Sverige. Dotter
till hertig Arthur av Connaught
(se d. o.), förmäldes Af. 1905 med
sedermera kronprins Gustav
Adolf. Af. var den ledande kraften
i ett flertal
välgörenhetsföreningar och deltog under världskriget
aktivt i hjälparbetet för
krigsfångar.
Margareta (da. och no.
Marg-rete), regerande drottning av
39. — I. e x. VII. Tr. 10. 12. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
