Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margareta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1221
Margareta—Margarin
1222
Margareta av Anjou (eng.
Margaret), f. 1429, <1. 14S2,
drottning av England, Henrik VI :s
gemål (se E n g 1 and sp. 1070 f.).
Margareta (fr. Marguerite),
franska furstinnor. 1. M. a v N a
-v a r r a, f. 1492, d. 1549,
förmäldes 1527 med Henrik d’Albret,
konung av Navarra. M. hyste
sympatier för protestantismen och
lade sig ut för de franska
huge-notterna hos sin broder, Frans I.
Livligt kulturellt intresserad,
samlade M. omkring sig en
litterär krets och har även själv gjort
sig känd som författarinna,
främst genom novellsamlingen
DHeptaméron (1559), efter
mönster av Decamerone. — 2. M. a v
V a 1 o i s, f. 1553, d. 1615,
förmäldes 1572 av politiska skäl med
konung Henrik av Navarra,
sedermera konung Henrik IV av
Frankrike (jfr
Bartolomeinat-ten). På grund av sitt
utsvävande levnadssätt förvisades M. från
franska hovet, och äktenskapet
upplöstes 1599.
Margareta av P a r m a, f.
1522, d. 1586, illegitim dotter till
kejsar Karl V, förmäld andra
gången 1538 med Ottavio
Farne-se, sedan hertig av Parma. Hon
var 1559—67 Filip II :s av
Spanien ståthållarinna i
Nederländerna och bekämpade där den
nederländska oppositionen mot den
spanska despotismen.
Margareta av Österrike,
f. 1480, d. 1530, dotter till kejsar
Maximilian I, ståthållarinna i
Nederländerna 1507. M.
övervakade brorsonen Karls (sedermera
Karl V) uppfostran. Hon
kvarstod (med avbrott) som
regent-inna, även sedan Karl blivit
myndig 1515.
Margareta F r e d k u 11 a,
dotter till Inge d. ä., kallad
Fredkulla. emedan hon till bekräftelse
på den 1101 avslutna freden
mellan Inge och Magnus Barfot av
Norge gavs som maka åt den
senare. 1104 äktade hon danske
konungen Nils Svensson.
Margari’n (fr. margarine, av
grek. ma’rgaron, pärla),
konstsmör. Tillverkningen av M.
började i Frankrike i slutet av
1860-t., fick större omfattning
först under Paris belägring 1871
och har sedan blivit en
storindustri, som vann insteg i Sverige på
1880-t. Som råmaterial användes
först nöttalg, som genom
smältning befriats från fettvävnaden
(”grevarna”), samt svinister. I
smält tillstånd kärnades dessa
beståndsdelar med mjölk. Senare
förbättrades fabrikatets smak
genom användning av o’ 1 e o m
arga r i n, de vid 30° C. utpressade,
lättsmälta delarna av talgen,
samt genom tillsats av grädde,
varigenom g r ä d d m a r g a r i n
erhölls. Därjämte ingingo även
växtfett, huvudsaki. jordnöt- och
bomullsfröolja, i blandningen.
Numera användes mest kokossmör
vid margarintillverkningen, och
växtmargarin, i vilket intet
fett ur talg 1. ister ingår, har
blivit ett vanligt
ersättningsmedel för smör. Genom ystning
av mjölk, vari oleomargarin
inblandats, framställes
marga-r i n o s t. För att hindra
förfalskning av natursmör med M. och
margarinosts försäljning som
äkta mjölkost ha dessa
tillverkningar och deras försäljning i
de flesta länder ställts under
sträng kontroll. Enl. Kungl.
för-ordn. ang. kontroll å
tillverkningen av M. och margarinost 13 okt.
1905 jämte senare ändringar
skall vid tillverkningen därav
tillsättas, till M. potatisstärkelse
och till margarinost sesamolja,
båda av föreskriven beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
