Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marsfält ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Marsk—Marstrand
1284
ital. marzapane), bakverk av
sötmandel, socker och rosenvatten.
Marsk (sammandragen form av
marskalk, se d. o.), i de
nordiska länderna en riksämbetsman,
i Sverige omtalad första gången
1268. Det är osäkert, om M. urspr.
handhaft någon bestämd gren
inom riksstyrelsen; trol. voro hans
uppgifter i stort sett desamma
som drotsens. Långa tider,
särskilt under 1300-t., fanns ingen
M., och ämbetet återupprättades
först 1435 genom Karl Knutssons
utnämning. Under de senare
Vasakonungarna erhöll marskämbetet
sin slutliga utformning, och
genom 1634 års R. F. blev M. 1.
riksmarsken en av de fem
höga riksämbetsmännen och
president för krigskollegiet, d. v. s.
chef för krigsmakten till lands.
Den siste M. var K. G. Wrangel,
efter vars död 1676 kollegiets chef
fick presidenttitel.
Marskalk (av fhty. marah,
häst, jfr sv. märr, och scalc,
tjänare), urspr. beteckning för en
stormans hästesven, sedermera
använt i flera olika betydelser, spec.
som militär titel. I Frankrike
förekom alltifrån 1100-t. titeln
maréchal de France, marskalk av
Frankrike. Denna värdighet är
sedan 1600-t :s början den högsta
militära (dock var den avskaffad
1791—1804 samt 1804—14 ersatt
med titeln maréchal d’empire 1.
de Vempire). Den tilldelas endast
den, som i krig inlagt särskilt
stora förtjänster. Den motsvaras
i vissa andra länder av
fältmarskalk och i Tyskland av
generalfältmarskalk. M. kallas även
personer, som vid offentliga
festligheter o. d. frivilligt fungera som
ordningsmän samt ett brudpars
manliga uppvaktning. Jfr Marsk.
Marskalken av Sachsen, se
Moritz.
Marskfår, se Fårsläktet
sp. 834.
Marskland (av holl. marsch,
lågt beläget ställe), kusttrakter
vid Nordsjön särskilt i Holland
och Tyskland, vilka ligga så lågt,
att de under flodtiden
översvämmas.
Marsk Stigvisorna, se
Hvide-ätten.
Marstal, handelsplats pä Ærö,
s. om Fyn, Danmark, har näst
Köpenhamn den största
handelsflottan. Skeppsvarv (för
segelfartyg). 2,500 inv.
Ma’rstall (av fhty. marah,
häst), ty., hovstall.
Marston Moor [mastn mo’o],
slätt i grevsk. York, England.
Under det engelska inbördeskriget
ledo de kungliga trupperna ett
nederlag vid M. 1644.
Marstrand, stad i Göteb. L,
belägen nedanför Karlstens (se d.
o.) fästning, på ö., inre sidan av
den vid Kattegatt liggande,
klippiga Marstrandsön, 4 mil n. om
Göteborg och 8 km. från
fastlandet. 1,780 inv. Till stadsområdet
hör, utom Marstrandsön, även
Koön, ö. om den förra, med
badorten Arvid svik, av ett smalt
sund skild från M. — Kyrkan är
en av de äldsta och märkligaste i
Bohuslän, uppförd som
kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
