Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Martens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Martens—M artin
1290
följde M. l:s utgivning av
traktater samt framträdde dessutom
ss. folkrättslig författare.
Ma’rtens, Adolf, f. 1850, d.
1914, tysk ingenjör, en av
me-tallografins grundläggare, från
1884 föreståndare för
material-provningsanstalten i
Charlotten-burg. M. utvecklade de
metallmikroskopiska undersökningsmetoderna samt utarbetade
tillförlitliga metoder för mekanisk
provning av metaller, papper,
textilvaror och oljor.
Ma’rtensen, Hans Lassen,
f. 1808, d. 1884, dansk teolog,
prof, i Köpenhamn 1840, biskop
över Själlands stift 1854. Ss.
systematiker (särskilt i Den
christelige Dogmatik, 1849) söker
M., med mystikens hjälp och i
spekulativ riktning, rekonstruera
kyrkoläran. M. kom ss. teolog och
kyrkomän i konflikt såväl med
Kierkegaard som med Grundtvig
och Brändes. Hans talrika
skrifter ha översatts till ett flertal
främmande språk.
Ma’rtensen-La’rsen, Hans, f.
1867, dansk teolog, dotterson till
H. L. Marten sen, domprost i
Ro-skilde från 1915, har spec. ägnat
sig åt apologetiskt författarskap.
På svenska finnas bl. a.
Stjärne-världen och vår tro (1915),
Spiri-tismens bländverk och själslivets
gåtor (1924).
Martensft, se Stål.
Ma’rter (ty., av marty’rium,
se d. o.), kval, pina. — M
arte’ r a, pina, plåga; plåga med
pinoredskap.
Martia’lis, M a r c u s V a 1 e
-r i u s, f. i Spanien omkr. 40, d.
102 e. Kr., romersk skald. M. kom
år 64 till Rom, där han skaffade
sig uppehälle genom att uppvakta
rika och inflytelserika personer
med sina dikter. Han är den
romerska litteraturens främste
epigramdiktare; hans kvicka,
skarpt satiriska epigram ge le
vande skildringar av särskilt de
högre klassernas liv i Rom.
Martialisk (lat. martiaTis),
eg. tillhörande Mars; som höves
en krigare, krigisk, tapper.
de Martignac [do martinja’kk],
Gaye, f. 1776, d. 1832, vicomte,
fransk politiker, blev 1828
premiärminister och slog in på en
moderat-konservativ och
antiklerikal politik. Han sökte
genomdriva reformer men fick varken
konungens 1. de frisinnades stöd
och avgick 1829.
Martin, fem påvar (av vilka
två eg. hette M a r i’ n u s). Bland
dem märkes M. V, d. 1431, av
ätten Colonna, vald 1417 av
Konstanzkonciliet. Han lyckades
för en tid hejda den konciliära
rörelsen och uppkallade kristenheten
till korståg mot husiterna. M.
började pacificera Kyrkostaten och
återuppbygga det förfallna Rom.
Martin. L Elias M., f. 1739,
d. 1818, målare och grafiker. Som
tecknare kom han 1763 till
Ehren-svärd på Sveaborg, reste 1766 till
Paris och kom 1768 till
London, där han blev medlem av
Royal Academy, regelbundet
deltog i dess utställningar och
utövade en rik grafisk produktion
samt målade porträtt, genre och
landskap. De senare visa i sin
måleriska stil, sin skildring av
ljuset och luften påverkan av
Claude Lorrain, R. Wilson och
senare Gainsborough. Efter att
för Gustav III ha framlagt
planen till ett historiskt-topografiskt
arbete hemkallades han 1780, och
under de följande åren såväl som
efter en andra Englandsvistelse
(1788—91) företog han flera resor
i landsorten för detta arbete, till
vilket gravyrerna utfördes av
brodern Johan Fredrik (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
