Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Martinprocessen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1299
Martinus Olai—Marulkfiskar
1300
direkt från masugnen 1. från en
tackjärnsblandare; 2)
förfärsk-ning av tackjärnet i en
bessemer-konverter och färdigbehandling i
martinugn; 3)
Bertrand-Thiel-processen (1897), varvid
tackjärnet förfärskas i e n martinugn
och därpå färdigfärskas i en
annan martinugn; 4)
Talbotpro-cessen (1898), varvid % av det
färdigfärskade järnet uttappas,
kalk och järnmalm tillsättas i
ugnen och flytande tackjärn
itappas. Reaktionen förlöper då livligt,
och när kolet avlägsnats, tappas
åter en del av chargen o. s. v. —
M. är den viktigaste av alla
färsk-ningsmetoder; den har överflyglat
bessemermetoden tack vare sin
användbarhet för olika material,
t. ex. skrot, samt därför att den
lätt kan kontrolleras och lämpar
sig för framställning av legerat
stål.
Marti’nus Ola’i (latinisering
av Mårten Olofsson), d.
1585, superintendent över
Norrland 1562, biskop i Linköping
1569, bekämpade alltifrån 1577
den nya liturgin (se Johan sp.
143). På grund härav tvangs han
1580 att nedlägga sitt ämbete.
Han blev då (1581) av hertig
Karl utnämnd till kyrkoherde i
Nyköping.
Martorn, Ery’ngium
mum (fam. UmbelWferae),
tistellik, blågrön ört med ljusblåa
blommor i huvud, förekommer på
sandiga havsstränder i s. Sverige. M.
användes som eternell jämte andra
som prydnadsväxter odlade Eryn*
gium-a.rter (”blåtistlar”).
Ma’rtov, L., eg. J u 1 i j
Osi-p o v i t j C e d e r b a u m, f. 1873,
d. 1923 (?), rysk
socialdemokratisk politiker, grundare (1903)
av mensjevikpartiet, för vilket
han blev ledare. M. deltog under
världskriget i konferensen i Zim-
merwald och bekämpade
bolsjevis-men. Han utgav flera arbeten i
politiska, ekonomiska och sociala
frågor.
Martucci [-to’ttji],
Gui-s e p p e, f. 1856, d. 1909, italiensk
tonsättare, skrev under intryck
av tysk instrumentalmusik två
symfonier, en pianokvartett,
kammarmusik samt stycken för piano.
Marty’r (grek. ma’rtys,
vittne), blodsvittne, betecknar
i det kristna språkbruket från
100-t. den som med sitt liv får
besegla sitt vittnesbörd om sin
kristna tro. M. fingo snart stort
anseende. Man samlade och läste
berättelserna om deras
rannsakning och lidande, och då
helgondyrkan började vinna insteg,
anknöt denna förnämligast till M.
(jfr Helgon sp. 594). Jfr
Martyrologium. — I
nutida språk betecknar M. den som
på ett 1. annat sätt får lida för
sina åsikter.
Marty’rium, lat., martyrskap,
martyrdöd; martyrgrav, kyrka,
byggd över en martyrgrav 1.
invigd åt en martyr.
Martyrolo’gium (av grek.
ma’rtys, martyr, och lo’gos,
förteckning), urspr. sannolikt
redan på 200-t., en
sammanställning av martyrernas
åminnelsedagar jämte kortare notiser. Med
tiden kom M. även att inrymma
andra helgonnamn och blev
sålunda ett calenda’rium
sancto’-rum (helgonkalender). Flera M.
äro bevarade från gamla kyrkans
tid. Det mest bekanta M. är det
s. k. M. Hieronymia’num, vilket i
sin nuv. gestalt torde ha
tillkommit i Burgund i början av 600-t.
Jfr Acta sanctorum.
Marulkfiskar, Pedicula’ti, en
underordn. Benfiskar. Huden
är naken 1. taggig, gällocken
stora, dolda under huden,
gälöpp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
