Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1303
Marx
1304
Karl Marx.
dagspolemiska och
episodhistoriska skrifter av M:s hand må
nämnas Der 18. Brumaire des
Louis Bonaparte (1852),
skildrande den franska utvecklingen
1848—51, samt Die
Klassen-kämpfe in Frankreich 181/8 bis
1850 (utg. 1910), som anknyter
till tidigare skrifter av M. och
kompletterar dem om 1848 års
revolutioner. Tyska
socialdemokratins Gothaprogram kritiserade M.
i en skrift, vari för första gången
förekommer termen
”proletariatets diktatur”, varmed åsyftades
samhällsmaktens koncentration
hos en enda samhällsklass,
proletariatet. Upptagande den
hegelianska vänsterns dialektik och
tillämpande den på historien
och på samtidens företeelser,
utbildade han den åskådning,
som efter honom benämnes
marxism. Hans system utgår
från materialistisk
historieuppfattning. som tillmäter de
ekonomiska faktorerna en avgörande
betydelse för
samhällsutvecklingen. Ur denna synpunkt
framträ
der klasskamp (se d. o.) ss.
uttryck för dessa faktorers
förvandling. Klasskamp i nutiden, buren
av arbetarmassornas växande
medvetenhet, åsyftar det
kapitalistiska samhällstillståndets
avlösning av ett klasslöst samhälle.
Kapitalismens epok kännetecknas
därav, att kapitalisten tillägnar
sig ett. mervärde utöver
kostnaderna för arbetskraftens
reproduktion, vilket ligger till grund för
modern rikedomshopning.
Tagande i sin tjänst det moderna
samhällets genom maskinteknik och
världssamfärdsel oerhört
utvidgade produktionskrafter utvecklar
privatkapitalet sina inneboende
expansions-, associations- och
kon-centrationstendenser, ökar därvid
avståndet mellan kapitalistklass
och alltmer utarmade
arbetarklasser samt framkallar därunder
de senares organisation i en av
klasskonflikten alltmer
undergrävd samhällsordning.
Arbetarnas sammanslutning till värn mot
privatkapitalets exploatering av
arbetskraft och naturrikedomar
står å andra sidan beredd att
vid den nuv. samhällsordningens
på inre orsaker beroende
upplösning upprätta en ”proletariatets
diktatur”, som förmedlar
övergången till ett nytt samhälle.
Såväl denna gemensamma
revolutionära ”mission” som de likartade
produktions- och
arbetsförhållandena i olika länder frammana
arbetarnas internationella
soli-daritetskamp för sina intressen
och mål. Se vid. Socialism.
— 2. W i 1 h e 1 m M., f. 1863, tysk
jurist och politiker, led. av
preussiska lantdagen 1900—18, av
tyska riksdagen 1910—18 och
från 1920, samt 1919—20 av
nationalförsamlingen i Weimar och
preussiska konstituerande
landsförsamlingen. Inflytelserik kato-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
