Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Massa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1323
Massai—Massinger
1324
relser, samt p e t r i s s a g e,
påverkande av underliggande
mjukdelar genom knådning,
valk-ning, sågning 1. tryckning tvärs
genom huden. — 3)
Tapote-m e n t, bultning, hackning,
klapp-ning, skakning och vibration. —
M., ev. kombinerad med aktiva 1.
passiva rörelser, brukas för att
genom sin lokalt
cirkulationsbe-fordrande verkan underlätta
re-sorptionen vid traumatiska 1.
kroniska utgjutningar och för att
underhålla muskulaturen och
återställa rörligheten i muskler
och leder, som längre tid till
följd av benskador, ledsjukdomar
1. förlamningar immobiliserats,
för att gynnsamt påverka
inflammationen vid vissa neuriter
(ischias) m. m. Genom
bukmassage kan en vid kronisk
förstoppning trög peristaltik befordras.
Allmän muskelmassage användes
ock för att vid idrottslig träning
o. d. påskynda resorptionen av de
vid muskelarbetet hopade
omsätt-ningsprodukterna. Den
sjukgymnastiska massagebehandlingen
måste grunda sig på noggrann
kunskap om kroppens byggnad
och funktioner, de sjukliga
förändringarnas art samt huru de
olika handgreppen skola utföras
för att framkalla gynnsamma
reaktion sföreteelser. Felaktigt
utförd M. kan vara direkt
skadlig, stundom, ss. vid varbildningar
och vissa svulster, livsfarlig.
Massai’, m a s a i, folk på
stäpperna ö. och s.ö. om Victoriasjön,
ö. Afrika, dit M. på 1800-t.
inträngt, trol. från s. Abessinien. M.
talar ett hamitiskt språk. Starkt
unpblandat med negerelement, har
M. dock l jusare hudfärg än
bantu-folken i allm. Urspr. ett herdefolk,
har M. efter boskapspestens
härjningar alltmer övergått till
jordbruk. M. har bevarat en stark
militärisk organisation;
karaktäristiskt för M. är ett spjut med
mycket lång järnspets.
Massa’ker (fr. massacre),
blodbad, massmord. —
Massak-r e’ r a, döda genom lemlästning.
Massa’lia, se Marseille.
Massa’ua, hamnstad i Eritrea
(se d. o.). 12,000 inv.
Masséna’, André, f. 1758, d.
1817, hertig av R i v o 1 i, furste
av E s s 1 i n g, marskalk av
Frankrike. Före revolutionen
soldat, förde M. 1796 ss. general
befäl under Bonaparte, varvid han
utmärkte sig särskilt vid Rivoli,
stred 1799 med framgång mot A.
Suvorov i Schweiz och sändes 1800
till Italien, där hans försvar av
Genua möjliggjorde Bonapartes
seger vid Marengo. M. förde även
1805 befälet i Italien, deltog i
fälttågen 1807 och 1S09 samt
sändes till Portugal, där han
förgäves sökte betvinga Wellington.
Massenet [-sonä’], J u 1 e s, f.
1842, d. 1912, fransk tonsättare,
skrev ett flertal operor, ss. Manon,
Werther, Thais (alla uppförda i
Sthlm) m. fl., vilka utmärkas av
blick för sceniska effekter och en
lätt flytande melodik av icke
sällan sentimental anstrykning. M.
tonsatte även kantater, uvertyrer,
orkestersviter och sånger.
Masse’nia, se B a g i r m i.
Masse’ra (fr. masser}, ge
massage (se d. o.).
Massformig, se S t r u k t u r.
Massff Central f-sarjtra’!!], se
F r a n k r i k e sp. 469.
Massflia, se Marseille.
Massinger fmæ’ssindjø],
Philip, f. 1583, d. omkr. 1640, engelsk
dramatiker, skrev, ofta i
samarbete med andra, talrika
dramer, i vilka han med förkärlek
skildrar häftiga lidelser;
handlingen i hans skådespel är ofta
uppkonstruerad och onaturlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
