Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Massiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1327
Master—Masugn
1328
av tegel L kalksten i rektangulär
form med sneda väggar och platt
tak. Urspr. innehöll M. endast en
kammare ss. boning för den döde,
sedermera uppfördes dylika med
ett flertal rum. Innerväggarna
pryddes ofta med reliefbilder och
inskrifter. Statyerna av den döde
och hans närmaste uppställdes i
ett 1. flera särskilt i muren
inbyggda rum (s. k. serdab).
Själva kistan placerades i en
underjordisk cell 3—30 m. under
marken.
Master [ma’sto], eng. (av
magister, jfr d. o.), husbonde;
unge herr (framför gossars
dopnamn). Jfr även J aktlopp och
Jaktridning. — M. of arts
[åw ats], akademisk titel, ung.
motsvarande svensk filosofie
licentiat. — Jfr Miste r.
Masters [ma’stas], Ed gar
Lee, f. 1869, amerikansk
författare, advokat. M. har vunnit
ryktbarhet genom sin Spoon river
anthology (1915), en samling av
214 fingerade gravskrifter; i en
kärv fri metrisk form samt med en
mot hyckleri och skenhelighet
riktad tendens ge här de döda själva
bittra och tragiska berättelser om
sina livsöden.
Masthuggsförsamlingen, se
Göteborg.
Ma’stiff, se Hund sp. 1001.
Ma’stix (lat. ma’stiæ 1.
ma’stiche), namn på harts av
Pista’cia lenti’scus (se P i s t a
-c i a), även av Schi’nus moTle (se
Pepparträdet).
Mastkorg. 1- För bågskyttar
avsedd korgliknande byggnad
under masttoppen på medeltida
krigsfartyg. — 2. Se M ä r s.
Mast- och storverksträd
kallas träd av vissa större
dimensioner, lämpliga för skepps- och
berg-verksbyggnader. Å
häradsallmän-ning och boställen äro dylika träd
förbehållna kronan och få ej utan
vederbörandes tillstånd fällas.
Mastodo’nter, se
Elefantdjur sp. 847.
Masturbatio’n (av lat. ma’nus,
hand, och stupra’re, skända), se
O n a n i.
Masugn, hög schaktugn, vari
tackjärn framställes genom
upphettning av järnmalm
tillsammans med kol, varvid kolet
förenar sig med malmens syre till
koloxid och kolsyra. Det bildade
järnet upptar vid den höga
temperaturen några procent kol,
så att smält tackjärn erhålles
på bottnen av ugnen. Ovanpå detta
samlar sig ett lager smält slagg,
som bildats av gångarterna i
malmen, kolets askbeståndsdelar
samt ev. tillsatta slaggbildande
ämnen, vanl. kalksten. Det för
smältning och reduktion
erforderliga värmet erhålles vid bläs
-t e r m asu g n ar på så sätt, att
en del av kolet förbrännes av
blästerluft, som förvärmes i
varmapparat (se d. o.) och
inblåses i M:s nedersta del genom ett
antal formor. C:a % av kolet
åtgår för reduktionen, % för
upphettningen. Tid efter annan
avtappas slagg samt göres utslag,
d. v. s. tappas järnet. Allteftersom
beskickningen nedsjunker i
schaktet, påfylles (”uppsättes”)
regelbundet malm och kol överst i M.
Processen blir sålunda
kontinuerlig, och en blåsningskampanj kan
omfatta flera år. Skall någon tids
avbrott göras i driften, dämmes
hyttan (se Dämning). — I
Sverige användas nästan
uteslutande träkols masug na r.
En sådan består nederst av s t ä 1
-let, där smältningen sker och
tackjärn och slagg samlas. Det
muras av eldfast tegel, vanl.
kvartstegel, och förses ofta med
en ramning av eldfast lera och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
