Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maximilian ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1377
Maximilian
137S
att frivilligt abdikera. Sedan
revolutionen utbrutit och en falsk
tronavsägelse offentliggjorts,
avgick M. och efterträddes av Ebert.
Förgäves hade han även genom
betydande inre reformer sökt hejda
den annalkande revolutionen.
Maximi’lian, fem furstar av
Bayern, därav tre kurfurstar
och två konungar. 1. M. I, f. 1573,
d. 1651, regerande hertig 1598,
uppfostrades av jesuiter i strängt
katolsk anda och blev tidigt en
avgjord motståndare till
protestantismen. Han bildade och ledde
den katolska ligan samt lät dess
härar fördriva Fredrik V av Pfalz
1620. M. erhöll sedan den
pfal-ziska kurfurstevärdigheten och
övre Pfalz, men han motsatte sig
kejsarens maktsträvanden och
genomdrev 1630 Wallensteins
avsättning. Sveriges och Frankrikes
aktion föranledde M. att ånyo
ansluta sig till kejsaren men även
att ivrigt verka för fred (se vid.
Trettioåriga kriget). —
2. M. I Josef, f. 1756, d. 1825,
kurfurste 1799 (med
ordnings-numret IV), konung 1805. Jämte
sin rådgivare greve Montgelas
ledde M. Bayerns politik under
Napoleonskrigen och lyckades
genom skicklig balansering icke
obetydligt öka Bayerns maktområde.
Se i övrigt Bayern sp. 1174—77.
Maximi lian, f. 1832, d. 1867,
kejsare av Mexiko, yngre broder
till kejsar Frans Josef av
Österrike. Han blev 1854 chef för den
österrikiska marinen och var
guvernör över Lombardiet 1857—
59. M. samtyckte, ehuru med
tvekan, till att ställa sig i spetsen
för ett av Napoleon III av
Frankrike planerat mexikanskt
kejsardöme. Om detta vanskliga företag,
som även frånsett M:s brist på
personlig härskarkraft syntes
dömt att misslyckas och som
Maximilian I. Kopparstick av Lucas
van Leyden.
slutligen förde honom till en
tragisk död. Se M e x i k o. Historia.
Maximi’lian, tysk-romerska
kejsare. 1. M. I, f. 1459, d. 1519,
son till Fredrik III, tysk konung
1486 och kejsare 1493. M., som var
rikt begåvad, handlingskraftig och
initiativrik, återerövrade
Österrike och bekämpade Frankrikes
expansion i Italien. Genom
giftermål med Maria av Burgund fick
han burgun diska arvet (se
Burgund sp. 785). Gentemot
centralisationstendenserna inom
Tysk-romerska riket (se d. o.)
ställde sig M. tämligen
oförstående. Framför allt motsatte han sig
riksständernas försök att genom
ett riksråd få direkt inflytande på
styrelsen. M. hyste ett starkt
intresse för konst och litteratur, och
vid hans hov samlades den tyska
humanismens främsta
representanter. — 2. M. II, f. 1527, d. 1576,
Ferdinand I:s son, kejsare 1564.
Han visade tidigt sympatier för
protestantismen och behandlade
protestanterna med stor tolerans.
44. — L r x. VII. Tr. 12. 12. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
