Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mazariner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1385
Mazariner—Mazdaismen
1386
drottningen som förmyndare för
sonen Ludvig XIV. M.
förbättrade de förstörda statsfinanserna
huvudsaki. medelst tryckande
skatter. Ohöljt riktade han
därvid sig själv, vilket i förening med
hans utländska börd och hans
förhållande till drottningen
uppväckte ett jäsande missnöje, som
kom till uttryck i ett otal
smäde-skrifter, ”mazarinader”, och i
häftiga uppror (se F r o n d e n).
Därunder syntes hans maktställning
tidvis förlorad, men sedan lugnet
återställts, befäste han Richelieus
verk: grundandet av en
centralförvaltning och en stark
statsmakt. I den yttre politiken
fullföljde han framgångsrikt
Trettioåriga kriget (Westfaliska freden
1648 och Pyreneiska freden 1659).
Ludvigs regeringstillträde 1651
förändrade ej M:s ställning. Som
diplomat var han jämförlig med
Richelieu men saknade dennes
skapande kraft och genialitet.
Mazari’ner, ett slags
pastej-formade kakor av mördeg med
mandel och socker som fyllning.
Mazdaismen (av pers,
guds-namnet Ma’zda, den allvise), den
på Zarathustras (se d. o.)
religiösa reform grundade
forniran-ska religionen. Utmärkande för
denna är dyrkan av en högsta
gudom, Ahuramazda, den
dualistiska uppfattningen av tillvaron
ss. en kamp mellan en ond och en
god makt samt den eskatologiska
framtidssynen. Resterna av M:s
heliga skrifter äro samlade i
Avesta (se d. o.). Inom M. kan
man urskilja olika stadier 1.
former, nämligen dels den av
gatha-erna (se Avesta sp. 910)
representerade äldsta, av
Zara-thustra och hans lärjungar
framburna förkunnelsen, vilken redan
innehåller de avgörande
grundtankarna, dels det i de yngre de-
Mazepa. Målning å slottet Podhorce i
Galizien.
larna av Avesta föreliggande
religiösa systemet, vilket är
betydligt mer komplicerat, särskilt
i rituell riktning, och där f. ö.
även en del material ur
folkreligionen upptagits, dels slutligen
den officiella religionen under
akemeniderna, vilken
representerar en ännu starkare anknytning
till folkreligionen. M., urspr.
sannolikt uppkommen i n.v. Iran,
torde i sin nyssnämnda mera
utvecklade gestalt ha vårdats av
prästerliga kretsar i ö. och s.ö.
Iran, tills den slutligen under
sasaniderna (200-t. e. Kr.)
gjordes till allena gällande
statsreligion. I denna form av M. äro
prästerna framför allt vårdare av
den heliga elden (jfr
Elddyrkan), liken få icke brännas 1.
begravas utan utsättas på höjder
(sedermera på särskilt resta
byggnader, ”tystnadens torn”), där de
förtäras av rovfåglar o. s. v. Efter
den arabiska erövringen (641)
övergick flertalet av Persiens
befolkning så småningom till islam.
Blott en mindre del förblevo M.
trogna. Om dem se P a r s e r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
