Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mechthild ... - Medaljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1395
med.—Medaljer
1396
Medaljer. T. v. Litteris et artlbus
(frånsidan). — T. h. För nit och
redlighet i rikets tjänst (frånsidan).
enklaven Eatzeburgv. om M.
1. 2,930 kvkm. 110,000 inv.,
nästan uteslutande protestanter.
Huvudstad Neu-Strelitz. M. blev
republik 1918 och har enl.
författningen av 1919 en lantdag med
35 led. — Historia. Urspr.
befolkat av germaner, togs M. under
folkvandringstiden i besittning
av vendiska slaver, obotriter
och lutitzer. Dessa
underkuvades av Karl den store och
sedermera av de sachsiska kejsarna,
men först Henrik Lejonet av
Sachsen upptog en energisk
kolo-nisationspolitik och kristnade M.
(omkr. 1160). Henrik insatte som
sin vasall obotritfursten P r i b i
-slav, som 1170 fick riksfurstlig
värdighet och blev stamfader för
M:s furstehus. Ehuru tidvis
splittrat på grund av
furstehusets förgrening, utvecklades M.
till en av Nord-Tysklands ledande
makter. Det utökades med
Star-gard och Schwerin under
Henrik II Lejonet (1302—29)
och hans son Albrekt II (se
denne) samt upphöjdes 1348 till
hertigdöme. Hans son Albrekt
III (se Albrekt, konung av
Sverige) styrde efter förlusten
av sin svenska tron M. till sin
död. 1555 delades M. mellan
linjerna M. - Schwerin och M.
-G ü s t r o w, men enl. ett ständer
-beslut 1523 hade hela M.
gemensam lantdag (till 1919). M., som
1549 fått luthersk statskyrka,
drabbades hårt av den katolska
reaktionen under Trettioåriga
kriget, då hertigarna 1628 förjagades
av Wallenstein, som mottog M. ss.
kejserligt län. 1631 återinsattes
hertigarna tack vare Sverige, som
i Westfaliska freden av M. fick
Wismar. Efter linjen Güstrows
utslocknande 1695 genomfördes 1701
den alltjämt bestående
indelningen i M. - Schwerin och
M.-Strelitz. M.-Schwerin anslöt
sig till Sveriges fiender under
Stora nordiska kriget och utsattes
för svåra härjningar. Missnöjet
härmed framkallade en mäktig
adelsopposition och långvariga
stridigheter, vilka slötos med en
för ridderskapet förmånlig
överenskommelse 1755. Fredrik
Frans I av M.-Schwerin (1785—
1837) förvärvade 1803 Wismar ss.
pant för ett större lån till
Sverige. Efter Napoleonstidens
strider ingingo rikena 1815 ss.
storhertigdömen i Tyska
förbundet. Livegenskapen upphävdes
1819, men i övrigt bibehölls ett
ålderdomligt stats- och
samhällsskick : lantdagen var blott en
adelns och städernas
representation, och statsutgifterna täcktes
till stor del av furstehusens
inkomster. Bägge länderna ingingo
1866 i Nordtyska förbundet och
1871 i Tyska riket. 1918 avsattes
furstehusen och infördes
demokra-tiskt-republikanska författningar.
med., förk. för medium och
medicine (doktor etc.).
Medaljer (fr. médaille, av lat.
meta’llum, metall), vanl. runda,
ibland ovala, gjutna 1. präglade
myntliknande metallplattor med
porträtt, figurer 1. inskrifter i
relief på framsidan, adversen, och
baksidan, reversen, ibland endast
på framsidan. De skilja sig från
mynten därigenom, att de
vanligtvis ha högre relief, avvika i stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
