Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medaljer - Medaljong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1407
Medaljong—Medborgarrätt
1408
Amerika, där sedan 1800-t :s slut
ett stort behov av konstnärliga
M. gjort sig gällande. — I de
germanska länderna har konstarten
stått lågt under hela 1800-t. Med
Adolf v. Hildebrands både
praktiskt och teoretiskt framförda
krav på en mera monumental form
har en ny medaljstil vuxit fram,
som i opposition till den av
redu-ceringsmaskinen alltmer beroende
franska naturalistiska, ibland
överdrivet måleriska, medalj
skulpturen söker finna en för M.
specifik stil. På olika vägar ha
Rudolf Bosselt, Maximilian Dasio
och Georg Roemer nått betydande
konstnärliga resultat. —
Samtidigt har i Sverige av Lea Ahlborn,
J. E. Eriksson, J. A. och Erik
Lindberg utbildats en personlig
stil, som närmast anknyter till
den franska nutidskonstens
mjukare gravyr. Jämsides med den
yngre Lindberg ha A. Kulle,
Svante Nilsson och Tore
Strindberg — lärjungar till den äldre
Lindberg — samt Milles — i
arkaiserande stil — graverat M.
1. utfört modeller till dylika.
Medalj o’ng (fr. médaillon),
stor medalj; målning, relief 1.
ornament i rund 1. oval form;
kapsel till förvaring av något
minne (miniatyrporträtt,
hårlock m. ,m.).
Medaljö’r, innehavare av
medalj.
Medborgaren. 1. En 1788—90
och 1792—93 av K. F.
Norden-skjöld utgiven tidning, som förde
mystikernas och de hemliga
ordnarnas talan. — 2. En 1829—32
av G. Hierta utgiven liberal
halvveckotidning. — 3. En 1870—77
(till 1873 av P. Thomasson)
utgiven tidning. M. förde närmast
Lantmannapartiets talan. — 4.
Tidskrift, som utges av Allmänna
valman sförbundet.
Medborgarlagen, se
Medborgarrätt.
Medborgarrätt,
medborgarskap. Enl. lag om
förvärvande och förlust av svenskt
medborgarskap 23 maj 1924 (den s. k.
medborgarlagen), till grund för
vilken ligger ett av en
inter-skandinavisk kommitté framlagt
förslag i syfte att erhålla en
ens-artad lagstiftning i Sverige,
Norge och Danmark, förvärvas M.
i Sverige genom födsel, gifte,
naturalisation och
återinflytt-ning. M. förvärvas genom födsel
av barn i äktenskap, vars fader är
svensk medborgare, samt av barn
utom äktenskap, vars moder är
svensk medborgare. Den, som
grundar sin M. på födsel, benämnes
infödd 1. inföding. Utländsk
man 1. utländsk ogift kvinna, som
är född i Sverige och oavbrutet
haft sitt hemvist här till fyllda
22 år, blir svensk medborgare, om
ej avsägelse av M. äger rum.
Genom gifte med svensk man blir
utländsk kvinna svensk
medborgare. Välfrejdad utlänning, som
fyllt 21 år och sedan fem år har
hemvist här i riket, kan av
konungen naturaliseras, d. v. s.
upptas till svensk medborgare.
Naturalisation medför, om ej
annat bestämts, svensk M. även
för den naturaliserades hustru
och ogifta omyndiga barn i
äktenskap. Naturaliserad medborgare
har samma rättigheter som infödd
svensk, dock kan han ej bli
statsråd. Den som på grund av
födsel haft svensk M. men
förlorat den utan att bliva
medborgare i annat land, återvinner den,
då han återinflyttar och tar
hemvist i Sverige. (Har han
blivit utländsk medborgare,
återvin-nes svensk M. såframt han efter
förlust av den utländska M. tar
hemvist här i riket 1. ock, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
