Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medicinalväxter - Medicinman - Medien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1443
Medicinman—Medien
1444
rade i någon bestämd del. I
Sverige odlas vissa M., numera spec.
genom Svenska medicinalväxt
föreningens (bildad 1910) försorg.
Bland viktiga, i Sverige vilda 1.
odlade M. 1. därav erhållna droger
märkas A’rnica, Digita’lis,
Rha’m-nus, Valeria’na, blodrot, blåbär,
bolmört, ek, en, fläder,
hästhovs-ört, isop, kalmusrot, kamomill,
kardbenedikt, lummer (nikt),
malört, maskros, mjöldryga,
mjö-lon, renfana, rölleka, spikklubba,
timjan, träjon, vattenklöver. Av
viktiga, i andra länder vilda 1.
odlade M. erhållas bl. a. följande i
medicinen använda
underjordiska växtdelar: galangarot,
gentianarot, kräkrot
(ipeca-cuanha), jalaparot, kalumbarot,
lakritsrot, prustrot, rabarberrot,
rataniarot, sarsaparill,
senega-rot, sjölök, violrot; av
ovan-jordiska växtdelar 1. M.,
som lämna dylika, märkas bl. a.
Andi’ra, Ca’ssia, Cro’ton,
Lobe’-lia, Ri’cinus, SabadiTla,
Stro-pha’nthus, Stry’chnos, belladonna,
jaborandi, kalabarbönor, kamala,
kamferträdet, kinaträd,
kokabuske, kolokvint,
kondurango-bark, kusso, kvassia,
kvillajabark, sävenbom, tidlösa, vallmo.
Som M. användas även många
kryddväxter (jfr Kryddor)
samt växter, som äro rika på
eteriska oljor (ss. Ci’trus,
Eucaly’p-tus, fam. Labia’tae), gummi,
hartser och växtfett (se dessa ord).
Litteratur om svenska M. och
droger : G. Lind och N. de Verdier,
V ära medicina Iväxter (1917).
Medicinman, hos många
naturfolk, spec. indianer, vissa sibiriska
folkstammar samt västafrikanska
negrer, förekommande person, som
anses kunna av ”andar” hämta
råd samt uppgifter om förborgade
ting, påkalla deras hjälp vid
botande av sjuka m. m. För att
kom
ma i förbindelse med andevärlden
måste M. råka i extas, vilket utom
av hans egen nervösa läggning och
överspända fantasi ofta
underlättas genom fasta och narkotica. M.
intar en särställning i stammen
och utövar sitt ämbete iförd en
fantastisk dräkt, stundom
försedd med skallra 1. trumma. Vid
uppkomsten av ett verkligt,
offi-cierande präststånd nedsjunker
M:s ställning till trollkarlens.
Me’dien, i forntiden ett rike i
n.v. delen av nuv. Persien, med
huvudstaden Ekbatana (se d. o.).
Namnet M. härrör från ett
invandrat iranskt folk, m e d e r n a,
som i härstamning och språk
stodo perserna mycket nära.
Liksom dessa antogo även mederna
Zarathustras lära. Politiskt
voro de urspr. delade i ett
flertal självständiga stammar,
men trycket från den
angränsande assyriska stormakten, vars
härskare alltifrån Salmanassar II
(859—823), åtminstone nominellt,
ägde överhöghet över landet,
åstadkom en enhetlig
statsbildning. Den förste historiske
konungen över ett enat M. är
F r a o’ r t e s (646—625), som
även lär ha underkuvat perserna.
En betydande makt blev M. under
hans son K y a’ x a r e s (625—
585), som erövrade Elam och i
förbund med Babyloniens konung
störtade det assyriska riket (606).
Efter ett krig med Lydien
utvidgade han sina gränser ända till
floden Halys i Mindre Asien.
Under inflytande av babylonisk
kultur hade emellertid de krigiska
mederna förvekligats, och redan
under Kyaxares’ son, A s t y’ a
-ges, började tillbakagången.
550 störtades han av sin
dotterson, Kyros (se Persien), och
därmed upphörde M. som
självständig stat. Det ingick sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
